Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Hur ska C och S kunna enas om arbetsrätten?

Stefan Löfven öppnar upp för att förhandla om arbetsrätten med C och L för att kunna bilda en blocköverskridande regering. Här är fyra punkter där det kommer bli minst sagt svårt att komma överens.
Linnea Andersson Publicerad

”Det finns goda möjligheter att både tillgodose det svenska näringslivets behov av flexibilitet att hantera upp- och nedgångar, med det behov den enskilda löntagaren har att känna trygghet på arbetsmarknaden.”

Så sa Stefan Löfven under måndagen i en intervju med Dagens Industri med anledning av sin vilja att bilda en blocköverskridande regering innehållandes S, MP, L och C.

Men S och MP å ena sidan befinner sig långt ifrån C och L å den andra. Så här tycker partierna i fyra frågor.

Läs mer: "Politikerna bör hålla sig borta från arbetsrätten"


Turordningsreglerna i las (lagen om anställningsskydd)

C: Företag med upp till 50 anställda ska undantas från turordningsreglerna och kompetens ska väga tyngre än hur länge du har jobbat på arbetsplatsen när arbetsgivare tvingas till uppsägningar på grund av arbetsbrist.

L: Vill att företag med upp till 49 anställda ska få undanta upp till fem personer från turordningsreglerna. Vill också att kompetens ska väga tyngre än anställningstid.

S + MP: Inga föreslagna förändringar.


Konfliktreglerna

C + L: Vill införa en ”proportionalitetsprincip” för sympatiåtgärder. Fredsplikt ska gälla på arbetsplatser där det redan finns ett kollektivavtal, så att arbetstagare som tillhör fackförbund x inte kan strejka om fackförbund y har kollektivavtal med arbetsgivaren.  

S + MP: Inga föreslagna förändringar.


A-kassan

C: Vill höja a-kassan men att ersättningen samtidigt ska trappas ner snabbare.

L: Vill att förändringarna i las ska införas tillsammans med en obligatorisk a-kassa. Föreslår även att arbetsgivare ska betala en avgift till anställda som sägs upp på grund av arbetsbrist.

S: Inga föreslagna förändringar.

MP: Vill ”på sikt” höja taket i a-kassan till samma nivå som i sjukförsäkringen när ”det finns utrymme i statsbudgeten”. Vill även ”på sikt” införa en skattefinansierad och allmän grundförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet.  


Provanställning

C + L: Vill förlänga tiden en person kan vara provanställd från nuvarande sex månader till tolv månader.

S + MP: Inga föreslagna förändringar.

Läs mer: Partierna om "Den svenska partsmodellen"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se