Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Valresultat kan påverka din jobbinsats

Den som röstar på ett parti som förlorar kan prestera sämre på jobbet. Det visar en kanadensisk studie.
– Efter en förlust gäller det att ha tydliga rutiner för hur man ska hantera den, säger Mikael Wallsbeck, idrottspsykologisk rådgivare.
David Österberg Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Enligt en studie från kanadensiska University of Waterloo kommer den som röstar på en politiker som förlorar ett val att prestera sämre på jobbet veckan efter att resultatet blivit klart. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Trots att det gått en dryg vecka sedan valet är det fortfarande oklart vilka som egentligen vann och förlorade. Och det är kanske lika bra det. Den som röstar på en politiker som sedan förlorar ett val presterar nämligen sämre på jobbet. I alla fall om man ska tro en studie från kanadensiska University of Waterloo.


(Foto: WIkimedia)

Inför det senaste presidentvalet i USA fick deltagarna i studien skatta hur engagerade och produktiva de var på jobbet veckan före valet, dagen efter valet och en vecka efter valet. Dagen efter valet var de personer som röstat på Clinton mindre engagerade och produktiva jämfört med dem som röstat på Trump.

Forskare uppmanar arbetsgivare att inte planera in viktiga möten eller arbetsuppgifter dagen efter

Resultatet förvånar inte Mikael Wallsbeck, idrottspsykologisk rådgivare.

– En förlust påverkar vårt beteende och våra relationer. Inför en match eller inför ett val har man en idé om hur man hoppas att något blir. Om det inte blir så skapar det frustration och ilska. Det kan förstås visa sig på jobbet också. Personen som brukar fixa morgonkaffe till alla går kanske och sätter sig direkt vid datorn i stället. Och personen som i vanliga fall håller igång lunchsamtalen sitter tyst, säger han.

Men det går att hantera en förlust, enligt Mikael Wallsbeck. Ett sätt är att vara noga med rutinerna.

– Till idrottare brukar jag ge rådet att göra samma saker vid en förlust som vid en vinst: ät som vanligt, sov som vanligt. Det är också viktigt med återhämtning och att utvärdera förlusten. Efter en match får man kanske en dag ledigt, sedan utvärderar man matchen och därefter kör man igen. Där har idrottsvärlden en struktur som kanske inte finns i arbetslivet.

Enligt den kanadensiska studien var effekterna på produktiviteten kortvariga: en vecka efter valet var allt som vanligt igen. Ändå räknar forskarna med att produktivitetstappet kostade det amerikanska samhället 700 miljoner dollar.

Läs också: Okej att prata politik på jobbet

Förutom val kan andra stora evenemang – som exempelvis betydelsefulla fotbollsmatcher – också påverka arbetsprestationen, enligt de kanadensiska forskarna. De uppmanar därför arbetsgivare att inte planera in viktiga möten eller arbetsuppgifter dagen efter den typen av större händelser.

Nästa vecka öppnar riksdagen igen. Då klarnar kanske bilden av vilka som egentligen vann och vilka som egentligen förlorade. Och den som är på den förlorande sidan har något att skylla på när arbetsuppgifterna tar längre tid än vanligt.

Läs också: S störst bland tjänstemännen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

6. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se