Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns höstens jobb

Den stekheta arbetsmarknaden håller i sig. Inom tre av fyra yrken finns extra goda chanser att få jobb enligt Arbetsförmedlingen.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
På listan över yrken med högskoleutbildning med bäst chanser till jobb finns ingenjörer, tekniker och IT-specialister. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Det råder fortsatt högtryck på svensk arbetsmarknad och arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor har svårt att få tag i personal. Det innebär extra goda möjligheter att få jobb inom många yrken.

Arbetsförmedlingens nya prognos över 200 yrken visar vilka som är hetast på arbetsmarknaden och gäller fram till i vår. På listan över yrken med högskoleutbildning med bäst chanser till jobb finns ingenjörer, tekniker och IT-specialister. Yrken utan högskoleutbildning som elektriker, fordonsförare, kockar, svetsare och undersköterskor är också hett eftertraktade.

– Det är stor brist på kvalificerad arbetskraft. För i stort sett alla jobb krävs någon form av utbildning. Om du har en gymnasie- eller högskoleutbildning är chansen för en säker och stadig etablering på arbetsmarknaden betydligt större, säger Annelie Almérus, analytiker på Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande.

Det goda läget på arbetsmarknaden gör att det tar längre tid att rekrytera. En del arbetsgivare, framför allt inom offentlig sektor, har börjat lätta på kraven på erfarenhet. Det öppnar möjligheter för fler att söka.

Men trots den positiva utvecklingen på många håll finns det yrken där det är svårt att få jobb. När det gäller yrken på högskolenivå är det till exempel kärvare för banktjänstemän, finansanalytiker, journalister, chefssekreterare bibliotekarier och arkivarier.

Heta yrken

Störst brist på arbetskraft och goda chanser att få jobb - yrken på högskolenivå:
Civilingenjörsyrken, IT-specialister, ingenjörer och tekniker, förskollärare, läkare, sjuksköterskor och lärare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.