Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Den som mobbar någon begår sällan något brott, enligt nuvarande lagstiftning. En del handlingar – exempelvis förtal eller förolämpning – kan visserligen vara straffbara, men har oftast lågt straffvärde.
Andra handlingar, som att ignorera eller frysa ut någon, är inte brottsliga. Men flera politiker och organisationer anser att mobbning bör kriminaliseras. En av dem är Organisation mot mobbning, OMM. Organisationen jämför med brottet grov fridskränkning där en person kan dömas för att vid upprepade tillfällen ha kränkt en annan persons integritet.
Fördelarna med att kriminalisera mobbning är flera, enligt OMM. En är att en utomstående instans har bättre förutsättningar att utreda vad som verkligen har hänt.
– Vi tycker inte att arbetsgivare ska göra det. De kan ha svårt att ta problemet på allvar: ”Den personen är ju så trevlig, han kan väl inte vara mobbare.” Men en mobbare är ofta mån om att hålla sig väl med rätt personer. Dessutom är chefer ofta mobbare och ingen är intresserad av att beivra sig själv, säger Mats Jonsson, ordförande för OMM.
Han tycker inte heller att mobbning är en fråga för fackklubbar.
– Fackliga representanter är bakbundna, för de är ju anställda på samma arbetsplats. Och chefer och fackrepresentanter är ofta bundis med varandra, säger han.
OMM anser också att en kriminalisering skulle lyfta frågan om mobbning och att problemet skulle få den tyngd det förtjänar.
Många får svårt att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden
– Mobbning bäddas in i frågor om arbetsmiljö. Men om verkmästaren slår en rörtång i huvudet på någon är det inte ett arbetsmiljöproblem, inte en fråga för facket, utan en fråga för polisen. I dagens system är ingen gärningsman. Det är som att brottet bara finns: alla är offer, ingenting är den enskildes fel.
Mobbning är brottsligt i flera länder i Europa, så OMM ser inga svårigheter att ändra lagstiftningen även i Sverige.
Vad ska straffet vara för den som döms för att ha mobbat någon?
– Det är upp till jurister att utforma en straffrättslig skala som är förenlig med gärningen. Det behöver ju inte handla om fängelse, men alla som deltagit i mobbningen ska straffas och bli medvetna om hur man ska bete sig.
Mats Jonsson säger att mobbning ofta får långtgående konsekvenser för den som utsatts. Förutom psykisk ohälsa blir de ekonomiska följderna många gånger svåra. Mobbning leder ofta till att den mobbade lämnar arbetsplatsen och även om personen får ekonomisk ersättning täcker denna sällan inkomstbortfallet på sikt.
– Många får svårt att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden. Trots att den mobbade inte har gjort något fel kan andra arbetsgivare få för sig att det är något konstigt med personen. I dag är det ingen som bryr sig om att en arbetsgivare ser till så att en före detta anställd får förlita sig på Försäkringskassan för sin försörjning.
I dagsläget finns inget förslag från politiskt håll om att kriminalisera mobbning. Vid Centerpartiets partistämma 2013 bestämde sig dock partiet för att arbeta för att utreda en lagändring. Även miljöpartisten Mats Pertoft har motionerat om att kriminalisera mobbning.
Har du erfarenhet av mobbning på arbetsplatsen? Hör av dig till oss på redaktionen eller dela med dig av dina upplevelser under #tvåiveckan.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket