Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur varmt får det vara på jobbet?

Kan jag vägra att gå till jobbet om jag mår dåligt av värmen? Och vem ansvarar för att luftkonditioneringen fungerar? Frågorna blev högaktuella under sommarens värmebölja då Unionen fick ovanligt många samtal från medlemmar.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Många lokaler har inte varit rustade för rekordvärmen i sommar. Colourbox

Det började redan i maj då medelhavsvärmen svepte in över landet. Sedan har det bara fortsatt. Rekordhöga temperaturer, sol nästan varje dag och knappt en droppe regn till semesterfirarnas stora glädje.

Men hettan har också varit påfrestande för många.

Har du tur jobbar du på ett kontor utrustat med modern och fungerande ventilation som har gjort jobbet till den svalaste platsen att vistas på. Men långt ifrån alla har haft samma tur.

Runt om i landet har medarbetare svettats i lokaler som inte varit rustade för supervärmen. När det var som varmast fick Arbetsmiljöverkets jourtelefon ta emot 150 samtal om dagen som rörde hettan. Jämför det med förra årets regniga sommar då de inte fick ett enda samtal om vädret.

Även Unionens fackliga rådgivare har fått ovanligt många samtal om hur värmen ställt till det på arbetsplatserna.

– Jag minns en tandsjuksköterska som ringde, det var över 30 grader inne på mottagningen och det gick inte att öppna fönstret. ”Kontoret är jättevarmt, alla svettas, det är svårt att utföra arbetssysslorna och chefen gör inget åt problemet”, berättar Erica Lönnerholm, facklig rådgivare på Unionen.

Att inte kunna öppna fönster, luftkonditionering som inte fanns eller fungerade, trasiga fläktar och brist på möjlighet att skärma av solen är de vanligaste problem som medlemmarna brottats med i hettan. En annan fråga som dök upp var om man kan vägra att arbeta om det är för varmt på jobbet?

– Men det kan man inte, det kan räknas som arbetsvägran. Däremot är det viktigt att upplysa arbetsgivaren, som alltid ansvarar för arbetsmiljön, om situationen.

Enligt lagen finns inga exakta gränser för hur varmt eller kallt det får vara på jobbet. Under sommaren får man också räkna med att det kan blir varmt under ett par veckor. Men däremot finns bestämmelser om att man inte ska behöva må dåligt eller bli sjuk på jobbet. Arbetsmiljöverket har också rekommendationer om temperaturer som kan vara lämpliga att sträva efter inomhus. Om värmen eller kylan påverkar arbetsmiljön och medarbetarna negativt måste arbetsgivaren enligt lag göra en riskbedömning och åtgärda problemen.

Förhoppningsvis kan vi ta lärdom av den här sommaren så att arbetsplatser och andra lokaler är utrustade för att klara långvariga höga temperaturer. För kanske måste vi vänja oss vid ett varmare klimat med värmeböljor även framöver.

– Se över policyn och förbered er i tid. Redan i vår kan man se över fläktar och annat, så att allt fungerar och finns om det blir lika varmt nästa sommar, säger Erica Lönnerholm.

Det här gäller!

  • Fån +10 till +30 grader räknas som neutral temperatur och utgör ingen risk för hälsan enligt Arbetsmiljöverket.  Men värme kan vara väldigt påfrestande och vi är alla olika känsliga. Riskerna för hälsan ökar också om du har ett fysiskt jobb. Höga temperaturer kan också leda till olyckor då vi koncentrerar oss sämre.
  • Det finns ingen maxgräns för hur varmt det får vara på jobbet, det är endast reglerat för vissa, till exempel inom vissa industriella arbeten. Men Arbetsmiljöverket har rekommendationer på mellan 20-26 grader i kontorsmiljö när det inte råder värmebölja. Under sommaren får man förvänta sig högre temperaturer under en period.
  • Du kan inte vägra att gå till jobbet för att det är för varmt men däremot ska arbetsgivaren göra en riskbedömning för att se till att de anställa orkar med jobbet och inte blir sjuka. Arbetsgivaren har alltid ansvar för att se till att det är en säker arbetsmiljö. Är situationen ohållbar måste åtgärder göras.
  • Försök att hitta lösningar tillsammans och anpassa efter läget. Kanske behöver ni länger pauser, byta lokaler, lätta på klädregler eller köpa fläktar.
  • Tänk förebyggande. Vad funkade mindre bra i somras? Behöver ni planera bättre inför nästa sommar om den blir lika extrem? Funkar luftkonditioneringen, kan vi öppna fönster och har vi gardiner, markiser eller persienner som håller solen borta?

Läs mer på Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.