Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han tar över Svenskt Näringsliv

Jan-Olof Jacke, vd för Astra Zeneca blir ny vd för Svenskt Näringsliv.
– Det är en klok man som förstår vikten av bra dialog och det hoppas jag att han lyckas föra vidare hos Svenskt Näringsliv, säger Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal

Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad
Svenskt Näringsliv
Jan-Olof Jacke, vd på Astra Zeneca, tar över efter Carola Lemne på Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv

På onsdagen utsågs Jan-Olof Jacke till arbetsgivarorganisationens nye ledare. Jan-Olof Jacke har arbetat på Astra Zeneca sedan 1999. Vd har han varit sedan 2013, tidigare har han innehaft andra chefsposter i bolaget.

Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal, har bara gott att säga om Svenskt Näringslivs nya vd.

– Ur ett fackligt perspektiv så har vi haft ett väldigt bra samarbete. Han har varit transparent, villig att lösa och diskutera problem. Jag tycker att det är lite synd att han nu lämnar bolaget.

Enligt Mikael Hansson har Jacke hunnit uträtta mycket, även om han är lite av en doldis.

– Han har gjort företaget betydligt mer synligt utåt i läkemedelsbranschen. Han har bedrivit ett stort arbete med att skapa intresse för life science-frågor, säger han.

I och med valet av Jacke får Svenskt Näringsliv en industriman i spetsen efter den tidigare vd:n Carola Lemne som kom från vården.

Enligt en artikel i tidningen Chef för några år sedan var det dock en hel del uppförsbacke för Jacke när han utsågs till vd för Astra Zeneca. Anledningen ska ha varit hans bakgrund som ekonom, och att det fanns en tradition i företaget att man helst lyssnar på vetenskapsmän.

Som ledare har han, enligt samma artikel, många goda egenskaper. Han sägs bland annat vara målmedveten, social, lyssnande och ”en lysande kommunikatör”, egenskaper som han säkert kan ha nytta av på det nya jobbet.

– I hela mitt yrkesliv har jag verkat i en mycket konkurrensutsatt och kunskapsintensiv del av näringslivet, säger Jan-Olof Jacke i ett pressmeddelande från Svenskt Näringsliv.

– Jag har jobbat för att verksamhet i Sverige ska hävda sig i den miljön. Att nu få ägna mig helhjärtat åt det svenska företagsklimatet känns som en naturlig fortsättning såväl som en stor förmån och viktig utmaning.

Jacke tillträder sitt nya jobb senare under året.
 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.