Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Har du fått ovanligt många mejl från företag som du någon gång har handlat från? Företagen vill att du ska godkänna nya villkor – så att de kan ha kvar dig i sina register. Anledningen är att EU:s nya dataskyddsförordning träder i kraft i dag. Förordningen heter GDPR – general data protection regulation – och syftet med den är att ge medborgarna bättre skydd av privatlivet.
Förordningen innebär bland annat att företag inte får samla in fler personuppgifter än nödvändigt. Det ska dessutom finnas ett bestämt syfte med insamlandet och uppgifterna får inte sparas längre än nödvändigt.
Som personuppgifter räknas all information som kan knytas till en fysisk person som är i livet, till exempel namn och adress. Men även foton på personer och ljudinspelningar kan vara personuppgifter.
En del personuppgifter räknas som känsliga i den nya förordningen. Det handlar till exempel om etniskt ursprung, politiska åsikter och religiös övertygelse. Även medlemskap i en fackförening räknas som en känslig uppgift.
Unionen inledde sitt arbete med GDPR efter förra sommaren – ett arbete som har intensifierats under våren.
– Projektet har haft en ganska omfattande lista på åtgärder som har behövt genomföras för att möta de krav som GDPR ställer. En hel del arbete återstår dock även efter den 25 maj, säger Martin Hemberg, dataskyddsombud på Unionen.
Är det bra att facklig tillhörighet betraktas som en känslig uppgift?
– Ja, eftersom uppgifterna då har ett extra skydd i GDPR. Man får se frågan i ett EU-perspektiv. I vissa EU-länder kan uppgifterna kanske anses som känsligare än i Sverige. I princip är det enligt GDPR lika känsligt att behandla uppgifter om facklig tillhörighet som uppgifter om till exempel sjukdomsdiagnoser eller sexuell läggning.
Enligt Martin Hemberg är medlemmarnas uppgifter bättre skyddade nu än tidigare.
– Dessutom kommer det vara mycket tydligare för medlemmarna vilka uppgifter Unionen behandlar och vad förbundet använder deras uppgifter till. Det är även tydligare för medlemmarna vad de har för rättigheter och hur de kan utöva dem, säger han.
Omställningen till GDPR har kostat EU:s företag mycket pengar. Enligt en rapport från Intrum handlar det om totalt runt 200 miljarder euro – och varje svenskt företag har i snitt lagt 140 000 kronor på att förbereda sig. Det har inneburit goda tider för GDPR-konsulter. Enligt konsultmäklaren Keyman är GDPR-konsulter de tredje bäst betalda konsulterna just nu, med ett genomsnittligt timpris på 1 162 kronor.
Å andra sidan kan det kosta väldigt mycket pengar att bryta mot förordningen. Ett företag som bryter mot reglerna i GDPR kan få betala en sanktionsavgift. Den kan vara upp till 20 miljoner euro eller fyra procent av den globala årsomsättningen. I Sverige är det Datainspektionen som beslutar om att ett företag ska betala avgiften.
Svenska företag känner väl till GDPR, enligt Intrums rapport. Vid tiden för undersökningen, som gjordes mellan 24 januari och 23 mars, svarade 91 procent att de kände till förordningen. I andra länder ser det betydligt sämre ut. I Grekland svarade 69 procent av företagen att de inte kände till GDPR och i Bosnien och Slovenien var läget nästan lika illa.
* Syftet med GDPR är att hjälpa dig att ta kontroll över hur dina personuppgifter används.
* Du ska få information om vem som behandlar dina personuppgifter och varför.
* Du ska bland annat få veta hur länge dina uppgifter lagras, om de delas med någon, hur du tar tillbaka ditt samtycke och att du har rätt att klaga till Datainspektionen.
* Dina personuppgifter får bara användas i samma syfte som när de samlades in. Om uppgifterna ska användas i något annat syfte ska du bli informerad.
* Du har i många fall rätt att få uppgifterna om dig raderade. Undantagen är bland annat om uppgifterna behövs för att ett företag eller organisation ska kunna uppfylla ett lagkrav.
Datainspektionen
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
