Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Löneskillnader en gåta för forskarna

Ju högre lön desto större är löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Forskare har försökt finna svaret på varför glastaket finns genom att studera anställda som pluggat ekonomi eller juridik.
Johanna Rovira Publicerad

Män och kvinnor som tagit examen i juridik eller ekonomi, får ungefär lika mycket i lön när de anställs på sina första jobb. Men sedan händer något och männen drar ifrån. Vad som händer har forskare vid IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – som följt drygt 30 000 personer födda  1960–70 med avslutad treårig högskoleexamen i ekonomi eller juridik, försökt ta reda på

– Vi vill försöka förstå varför glastaket finns, varför löneskillnaderna är så mycket större i toppen, säger Peter Skogman Thoursie, en av rapportförfattarna.

Vid 45 år tjänar de privatanställda männen 25 procent mer än sina kvinnliga före detta kursare, men männen börjar glida ifrån redan efter något år på arbetsmarknaden. De hypoteser forskarna har jobbat med förklarar bara en del av gapet.

– En del av skillnaden kommer när man får sitt första barn, så föräldraskapet spelar en viss roll, men det är inte hela förklaringen. Gapet uppstår tidigare, men det kan vara så att arbetsgivarnas förväntningar på att kvinnorna ska vara föräldralediga påverkar lönerna.

Tesen att männen jobbar hos mer givmilda arbetsgivare än kvinnorna, förklarar inte heller lönegapet, konstaterar forskarna.

– Slutsatsen är att vi är tillbaka på ruta ett – vi vet inte riktigt varför männen drar iväg redan efter ett år utan vi måste leta efter andra förklaringar. Nästa steg är att gå in och titta på skillnader i befordringar, säger Peter Skogman Thoursie.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.