Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Löneskillnader en gåta för forskarna

Ju högre lön desto större är löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Forskare har försökt finna svaret på varför glastaket finns genom att studera anställda som pluggat ekonomi eller juridik.
Johanna Rovira Publicerad

Män och kvinnor som tagit examen i juridik eller ekonomi, får ungefär lika mycket i lön när de anställs på sina första jobb. Men sedan händer något och männen drar ifrån. Vad som händer har forskare vid IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – som följt drygt 30 000 personer födda  1960–70 med avslutad treårig högskoleexamen i ekonomi eller juridik, försökt ta reda på

– Vi vill försöka förstå varför glastaket finns, varför löneskillnaderna är så mycket större i toppen, säger Peter Skogman Thoursie, en av rapportförfattarna.

Vid 45 år tjänar de privatanställda männen 25 procent mer än sina kvinnliga före detta kursare, men männen börjar glida ifrån redan efter något år på arbetsmarknaden. De hypoteser forskarna har jobbat med förklarar bara en del av gapet.

– En del av skillnaden kommer när man får sitt första barn, så föräldraskapet spelar en viss roll, men det är inte hela förklaringen. Gapet uppstår tidigare, men det kan vara så att arbetsgivarnas förväntningar på att kvinnorna ska vara föräldralediga påverkar lönerna.

Tesen att männen jobbar hos mer givmilda arbetsgivare än kvinnorna, förklarar inte heller lönegapet, konstaterar forskarna.

– Slutsatsen är att vi är tillbaka på ruta ett – vi vet inte riktigt varför männen drar iväg redan efter ett år utan vi måste leta efter andra förklaringar. Nästa steg är att gå in och titta på skillnader i befordringar, säger Peter Skogman Thoursie.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.