Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Löneskillnader en gåta för forskarna

Ju högre lön desto större är löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Forskare har försökt finna svaret på varför glastaket finns genom att studera anställda som pluggat ekonomi eller juridik.
Johanna Rovira Publicerad

Män och kvinnor som tagit examen i juridik eller ekonomi, får ungefär lika mycket i lön när de anställs på sina första jobb. Men sedan händer något och männen drar ifrån. Vad som händer har forskare vid IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – som följt drygt 30 000 personer födda  1960–70 med avslutad treårig högskoleexamen i ekonomi eller juridik, försökt ta reda på

– Vi vill försöka förstå varför glastaket finns, varför löneskillnaderna är så mycket större i toppen, säger Peter Skogman Thoursie, en av rapportförfattarna.

Vid 45 år tjänar de privatanställda männen 25 procent mer än sina kvinnliga före detta kursare, men männen börjar glida ifrån redan efter något år på arbetsmarknaden. De hypoteser forskarna har jobbat med förklarar bara en del av gapet.

– En del av skillnaden kommer när man får sitt första barn, så föräldraskapet spelar en viss roll, men det är inte hela förklaringen. Gapet uppstår tidigare, men det kan vara så att arbetsgivarnas förväntningar på att kvinnorna ska vara föräldralediga påverkar lönerna.

Tesen att männen jobbar hos mer givmilda arbetsgivare än kvinnorna, förklarar inte heller lönegapet, konstaterar forskarna.

– Slutsatsen är att vi är tillbaka på ruta ett – vi vet inte riktigt varför männen drar iväg redan efter ett år utan vi måste leta efter andra förklaringar. Nästa steg är att gå in och titta på skillnader i befordringar, säger Peter Skogman Thoursie.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.