Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tummen ner för öppna kontorsmiljöer

Chefer trivs bäst i aktivitetsbaserade kontor medan anställda som behöver koncentrera sig blir mer störda än man tidigare trott. Det visar två färska forskningsrapporter från svenska högskolor.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Forskaren har studerat vad som händer om man kamouflerar bakgrundsprat och kommit fram till att ljud av vatten och vågor var effektiva sätt att dölja pratet men bäst funkade ökat babbel Colourbox

Forskare i Umeå har följt och studerat 400 tjänstemän som tidigare hade egna arbetsrum. Hälften fick flytta till aktivitetsbaserat kontor och hälften fick jobba i egna eller delade rum. Forskarna kom, efter att ha studerat tjänstemännen under två år, fram till att för chefer och anställda vars arbetsuppgifter kräver mycket grupparbete, funkar det i huvudsak bra att sitta öppet utan fasta arbetsplatser.

Medarbetare som tidigare haft stressrelaterade problem hade det däremot tufft i den öppna arbetsmiljön liksom anställda med koncentrationskrävande jobb. Dessa upplevde att produktiviteten sjönk på grund av störande ljud och andra intryck.

En forskare vid Högskolan i Gävle som studerat bakgrundsprat har förklaringen till varför produktiviteten sjunker och vi blir störda. Hon konstaterar i sin avhandling i miljöpsykologi att bakgrundspratet är mer påfrestande än vad man tidigare trott. Forskaren menar att det inte går att koppla bort ljudet från babblande kollegor – ord kommer in i hjärnan vare sig vi vill det eller inte och så snart man kan uppfatta enstaka ord eller meningar blir det tröttsamt eftersom hjärnan börjar analysera språket.

Forskaren har också studerat vad som händer om man kamouflerar bakgrundsprat och kommit fram till att ljud av vatten och vågor var effektiva sätt att dölja pratet men bäst funkade ökat babbel – alltså ljudet av flera som pratar samtidigt så att enstaka ord dränks i sorlet.

Men tystnad uppskattas trots allt mest och forskaren menar att maskeringsljud inte är någon optimal lösning eftersom folk blir utmattade av det på sikt.

–  Slutsatsen vi drar är att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva, säger forskaren Marijke Keus van de Poll i ett pressmeddelande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält