För arbetsgivaren kommer den anställde kosta 8 400 kronor i månaden. Resten, 9 870 kronor, skjuter staten till. För den anställde innebär det 15 600 kronor ut i handen.
Inte minst på arbetsgivarsidan tror man att modellen kommer att ha framgång.
– Lönekostnaden för företagen är på en rimlig nivå, konstaterade Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, när överenskommelsen mellan regeringen och parterna presenterades.
– Enkelt och förutsägbart med låg risk för arbetsgivaren, sade Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef.
Även på den fackliga sidan är man nöjda. ”En uppvisning i den svenska modellen”, sade LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.
Unionens ordförande Martin Linder konstaterade för sin del att partsmodellen visat ”att den levererar” genom att komma med lösningar på de utmaningar som arbetsmarknaden utsätts för.
– Det här bygger på avtal mellan parterna inom ramen för kollektivavtalet och ger social trygghet samtidigt som det är enkelt både för individ och företag. Det blir enklare att få in en fot på arbetsmarknaden under schysta villkor.
Precis som i det utgångsförslag som parterna lade fram i november handlar det om visstidsanställningar i som längst två år som ska kunna leda till tillsvidareanställningar. I anställningen ingår även möjligheten till utbildning på arbetstid. Det kan röra sig både om svenska för invandrare och andra kortare utbildningar som arbetsgivare och anställd kommer överens om.
Som en kontrollfunktion ska finnas en partsammansatt nämnd. Till den ska man exempelvis kunna anmäla arbetsgivare som man anser utnyttjar anställningsformen bara för att få billig arbetskraft utan avsikt att tillsvidareanställa.
Regeringens ambition är att ha reformen på plats hösten 2019. Satsningen ska omfatta minst 10 000 personer, enligt planen.
Hur stor del av dessa som återfinns inom tjänstemannayrken är ovisst. Men en stor del av Unionens branschavtal inom industrin, handeln och tjänstesektorn omfattas.
– Det är klart det finns nyanlända och långtidsarbetslösa som är eller har förutsättning att bli tjänstemän som kan dra nytta av etableringsjobben. Hade vi inte trott det hade vi inte ansträngt oss så mycket för att få det på plats, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, som i det här läget inte vill peka ut några yrken eller branscher som skulle vara mer aktuella än andra.
