Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Pappor jobbar minst deltid

Det är tre gånger vanligare att kvinnor i tjänstemannayrken på den privata arbetsmarknaden jobbar deltid än att män gör det, visar en ny undersökning från Unionen. Minst deltid jobbar papporna. Men vi är tydligt på väg mot en heltidsnorm.
Johanna Rovira Publicerad

På tio år har kvinnors deltidsarbete minskat från 35,5 till 26,7 procent inom den privata tjänstesektorn, visar Unionens nya rapport Vem lägger livspusslet som bygger på data från flera olika undersökningar.

– Det är en intressant utveckling - uppenbarligen är vi på väg mot en heltidsnorm bland småbarnsföräldrar, säger rapportförfattaren Stina Jakobsson, utredare på Unionen.

– Man kan ju bara spekulera i varför det har blivit så, men den tekniska utvecklingen måste vara en bidragande orsak. Självklart förändras arbetslivet om du kan jobba varifrån du vill. För många privattjänstemän är det inte längre enbart timmarna på kontoret som räknas som arbete, så du behöver inte alltid gå ner i deltid för hinna hämta och lämna på förskolan.

Minskningen beror definitivt inte på att dagens föräldrar delar mer lika på tiden. För tio år sedan var det fem procent av papporna som jobbade deltid. Den siffran är lika låg i dag. Både män och kvinnor utan barn jobbar deltid i högre utsträckning än papporna.

– Det kanske kan tyckas rimligt kortsiktigt att kvinnor går ner i tid för att de tjänar mindre än männen. Men på lång sikt riskerar deltidsjobb att påverka kvinnornas lön, karriärmöjligheter och pension negativt, säger Stina Jakobsson.

Skillnaden beror inte heller på att männen inom tjänstesektorn har friare och flexiblare arbeten. Kvinnor och män har nästan samma förutsättningar att jobba på distans. Lite fler män än kvinnor svarar att de kan flexa eller liknande -  drygt 80 procent jämfört med drygt 70 procent av kvinnorna.

– Trots att män och kvinnor har ungefär lika stora möjligheter att flexa eller jobba på distans är det kvinnorna som går ner i tid, säger Stina Jakobsson.

– Jag tror deltidsarbete har blivit mer av en samvetsfråga – många kvinnor går ner i tid för att med gott samvete kunna gå från kontoret tidigare. Men bara för att du går ner i lön 20 procent försvinner inte 20 procent av dina möten eller mejl på något magiskt sätt.

Det är bara en tredjedel av de deltidsarbetande tjänstemännen som menar att de faktiskt fått mindre att göra på jobbet sedan de gick ner i arbetstid. Fyra av tio som jobbar deltid svarar att deras arbetsbörda inte minskat i motsvarande grad.

– Många svarar varken eller, vilket är anmärkningsvärt om man avstår så mycket från sin lön. Det här är en fråga man måste ta med sin chef om man vill gå ner i tid. Vad ska jag lyfta bort och vad ska jag prioritera, säger Stina Jakobsson.

Rapporten visar också att det finns stora skillnader i deltidsarbete beroende på var i landet man bor – i storstäderna, där arbetsmarknaden är stark, är det i större utsträckning heltid som gäller. Högst andel kvinnor som jobbar deltid bor på Gotland, där möjligheterna att få ett heltidsjobb också är lägre.

Det finns även skillnader mellan olika branscher. Farmaci och hälsa samt organisationer och föreningar har flest deltidsarbetande privattjänstemän.

– Det är klart att jobbar man på ett apotek kan man inte gärna svara på frågor från kunderna hemifrån. Då har man kanske inget annat val än att gå ner i deltid för att få ihop livspusslet, säger Stina Jakobsson.

Unionen vill:

  • Den som vill jobba heltid ska i möjligaste mån få göra det.
  • Arbetsgivaren ska sänka arbetsbördan för den som går ner i tid i motsvarande grad.
  • Chefer ska ha samma möjlighet att gå ner i tid och kunna dela chefskapet.
  • Deltidsarbetets risker och konsekvenser ska synliggöras.
  • Flexibla arbetstider minskar behovet av deltidsarbete.
  • Medarbetare ska ha stort inflytande över den egna arbetstiden och regler om var och när man ska jobba bör underlätta livspusslet.
  • Anställda ska ha mer att säga till om var och när arbetet utförs.
  • Där det är möjligt ska arbetsgivaren underlätta för anställda att jobba hemifrån. Att jobba hemifrån ska dock alltid vara ett frivilligt val.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.