Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
På tio år har kvinnors deltidsarbete minskat från 35,5 till 26,7 procent inom den privata tjänstesektorn, visar Unionens nya rapport Vem lägger livspusslet som bygger på data från flera olika undersökningar.
– Det är en intressant utveckling - uppenbarligen är vi på väg mot en heltidsnorm bland småbarnsföräldrar, säger rapportförfattaren Stina Jakobsson, utredare på Unionen.
– Man kan ju bara spekulera i varför det har blivit så, men den tekniska utvecklingen måste vara en bidragande orsak. Självklart förändras arbetslivet om du kan jobba varifrån du vill. För många privattjänstemän är det inte längre enbart timmarna på kontoret som räknas som arbete, så du behöver inte alltid gå ner i deltid för hinna hämta och lämna på förskolan.
Minskningen beror definitivt inte på att dagens föräldrar delar mer lika på tiden. För tio år sedan var det fem procent av papporna som jobbade deltid. Den siffran är lika låg i dag. Både män och kvinnor utan barn jobbar deltid i högre utsträckning än papporna.
– Det kanske kan tyckas rimligt kortsiktigt att kvinnor går ner i tid för att de tjänar mindre än männen. Men på lång sikt riskerar deltidsjobb att påverka kvinnornas lön, karriärmöjligheter och pension negativt, säger Stina Jakobsson.
Skillnaden beror inte heller på att männen inom tjänstesektorn har friare och flexiblare arbeten. Kvinnor och män har nästan samma förutsättningar att jobba på distans. Lite fler män än kvinnor svarar att de kan flexa eller liknande - drygt 80 procent jämfört med drygt 70 procent av kvinnorna.
– Trots att män och kvinnor har ungefär lika stora möjligheter att flexa eller jobba på distans är det kvinnorna som går ner i tid, säger Stina Jakobsson.
– Jag tror deltidsarbete har blivit mer av en samvetsfråga – många kvinnor går ner i tid för att med gott samvete kunna gå från kontoret tidigare. Men bara för att du går ner i lön 20 procent försvinner inte 20 procent av dina möten eller mejl på något magiskt sätt.
Det är bara en tredjedel av de deltidsarbetande tjänstemännen som menar att de faktiskt fått mindre att göra på jobbet sedan de gick ner i arbetstid. Fyra av tio som jobbar deltid svarar att deras arbetsbörda inte minskat i motsvarande grad.
– Många svarar varken eller, vilket är anmärkningsvärt om man avstår så mycket från sin lön. Det här är en fråga man måste ta med sin chef om man vill gå ner i tid. Vad ska jag lyfta bort och vad ska jag prioritera, säger Stina Jakobsson.
Rapporten visar också att det finns stora skillnader i deltidsarbete beroende på var i landet man bor – i storstäderna, där arbetsmarknaden är stark, är det i större utsträckning heltid som gäller. Högst andel kvinnor som jobbar deltid bor på Gotland, där möjligheterna att få ett heltidsjobb också är lägre.
Det finns även skillnader mellan olika branscher. Farmaci och hälsa samt organisationer och föreningar har flest deltidsarbetande privattjänstemän.
– Det är klart att jobbar man på ett apotek kan man inte gärna svara på frågor från kunderna hemifrån. Då har man kanske inget annat val än att gå ner i deltid för att få ihop livspusslet, säger Stina Jakobsson.
Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal.
Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent.
Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad.
Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen.
– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.
Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten.
Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas.
– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson.
Vad får det här för effekter?
– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar.
Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?
– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra.
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?
– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal.
Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata?
– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning.
Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?
– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.
Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?
– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats.
Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande.
”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som:
• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.
• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det.
• Ofta görs i skymundan.
• Inte kräver några särskilda specialkunskaper.
• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt.
Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår.
Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work.
"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.