Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Nekades få ut provision – tog strid mot arbetsgivaren

Att stämma sin arbetsgivare i domstol tar tid och kraft och kan kännas läskigt. Men när Margit Mattsson inte fick ut sin lön tvekade hon inte.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn
I slutänden handlade det om mer än pengarna för Margit. Fredrik Stehn

Som många i säljbranschen hade Margit Mattsson en fast och en rörlig lön, där den rörliga delen var provision på hur mycket hon sålde per kvartal.

Efter ett och ett halvt år som säljare och försäljningschef på konsultbolaget Lemontree bestämde hon sig för att säga upp sig och skulle hämta ut det hon tjänat in under året innan. Men arbetsgivaren sa nej.

– Jag blev chockad. Jag hade läst vårt avtal och visste att jag hade rätt att få ut lön även om jag hade sagt upp mig. Dessutom hade kollegor som slutat före mig fått ut sin provision, så det var väldigt märkligt.

Margit Mattsson kontaktade Unionen som kallade arbetsgivaren till förhandling för att träffa en överenskommelse, men konsultbolaget stod på sig. Det gjorde Margit Mattsson också. Hon gick vidare till domstol.

– Jag kände att det handlar om att ha respekt för sina anställda. Jag jobbar hårt, gör mitt allra bästa och ska naturligtvis ha betalt för det. När jag inte får det skapas en enorm känsla av orättvisa. Och om jag inte står upp för mig själv då, vem ska göra det?

Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det

Margit Mattsson fick rättshjälp av Unionen och stämde sin tidigare arbetsgivare i tingsrätten. En rätt utmanande upplevelse för den som aldrig varit i en rättssal.

– Det var speciellt att gå in i salen men domstolsförhandlingen var saklig, var och en fick redogöra för sina ståndpunkter. Allt skedde i en vänlig ton hela tiden.

Men även om tonen var trevlig var det jobbigt att möta sin chef, som gav en annan version av avtalet och händelserna kring uppsägningen.

– Det var tufft. Det värsta var deras version om att jag inte hade lämnat in underlag. Då fick jag hålla mig för att inte avbryta och säga att det inte var sant. Men min förbundsjurist hade förberett mig på hela proceduren och gått igenom vad som skulle hända så jag kände mig väldigt trygg.

Margit Mattsson fick rätt i rätten, men arbetsgivaren vägrade fortfarande att betala ut hennes provisionslön och överklagade till Arbetsdomstolen, som är högsta instans inom arbetsrätten. Från den första förhandlingen till rättsprocessen i tingsrätten tog det ungefär ett år. När arbetsgivaren överklagade till AD tog det ytterligare ett halvår.

– Det är mycket väntan. Vi agerade snabbt på det vi kunde, men sedan ska man vänta på att arbetsgivaren ska komma in med svaromål och få tid i rätten.

Under hösten fick Margit Mattsson rätt även i Arbetsdomstolen. Då handlade det inte så mycket om pengarna längre, utan om upprättelse.

– Det blev viktigt ur ett större perspektiv. Jag vet att det är vanligt att man har provisionslöner inom säljbranschen och att arbetsgivaren ibland beter sig riktigt illa. Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det. Nu känns det skönt som människa att jag fått rätt. Vi har nog alla ett inre rättspatos i oss.

FÖR DIG SOM HAR PROVISIONSLÖN

➧ Försök att få en grundlön som ger dig ekonomisk trygghet. Omfattas arbetsplatsen av Unionens löneavtal ska grundlönen inte ligga under en lägstalön i kollektivavtalet eller i branschen.

➧ Ta reda på hur du kan påverka ditt arbetsresultat och därmed provisionen.

➧ Diskutera dina mål med din chef. Du ska ha resultatmål som är rimliga och lätta att begripa och mäta.

➧ Provisionen bör revideras årligen. Du bör även diskutera storleken på de delar av lönen som är provisionsbaserad.

➧ Se till att du och chefen är överens om vad som gäller om du blir sjuk, det vill säga hur sjuklönen ska beräknas. Med kollektivavtal är detta redan reglerat.

➧ Både din fasta lön och en beräkning av dina rörliga lönedelar ska ligga till grund för arbetsgivarens avsättningar till pension, sjukförsäkring med mera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet