Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Nekades få ut provision – tog strid mot arbetsgivaren

Att stämma sin arbetsgivare i domstol tar tid och kraft och kan kännas läskigt. Men när Margit Mattsson inte fick ut sin lön tvekade hon inte.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn
I slutänden handlade det om mer än pengarna för Margit. Fredrik Stehn

Som många i säljbranschen hade Margit Mattsson en fast och en rörlig lön, där den rörliga delen var provision på hur mycket hon sålde per kvartal.

Efter ett och ett halvt år som säljare och försäljningschef på konsultbolaget Lemontree bestämde hon sig för att säga upp sig och skulle hämta ut det hon tjänat in under året innan. Men arbetsgivaren sa nej.

– Jag blev chockad. Jag hade läst vårt avtal och visste att jag hade rätt att få ut lön även om jag hade sagt upp mig. Dessutom hade kollegor som slutat före mig fått ut sin provision, så det var väldigt märkligt.

Margit Mattsson kontaktade Unionen som kallade arbetsgivaren till förhandling för att träffa en överenskommelse, men konsultbolaget stod på sig. Det gjorde Margit Mattsson också. Hon gick vidare till domstol.

– Jag kände att det handlar om att ha respekt för sina anställda. Jag jobbar hårt, gör mitt allra bästa och ska naturligtvis ha betalt för det. När jag inte får det skapas en enorm känsla av orättvisa. Och om jag inte står upp för mig själv då, vem ska göra det?

Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det

Margit Mattsson fick rättshjälp av Unionen och stämde sin tidigare arbetsgivare i tingsrätten. En rätt utmanande upplevelse för den som aldrig varit i en rättssal.

– Det var speciellt att gå in i salen men domstolsförhandlingen var saklig, var och en fick redogöra för sina ståndpunkter. Allt skedde i en vänlig ton hela tiden.

Men även om tonen var trevlig var det jobbigt att möta sin chef, som gav en annan version av avtalet och händelserna kring uppsägningen.

– Det var tufft. Det värsta var deras version om att jag inte hade lämnat in underlag. Då fick jag hålla mig för att inte avbryta och säga att det inte var sant. Men min förbundsjurist hade förberett mig på hela proceduren och gått igenom vad som skulle hända så jag kände mig väldigt trygg.

Margit Mattsson fick rätt i rätten, men arbetsgivaren vägrade fortfarande att betala ut hennes provisionslön och överklagade till Arbetsdomstolen, som är högsta instans inom arbetsrätten. Från den första förhandlingen till rättsprocessen i tingsrätten tog det ungefär ett år. När arbetsgivaren överklagade till AD tog det ytterligare ett halvår.

– Det är mycket väntan. Vi agerade snabbt på det vi kunde, men sedan ska man vänta på att arbetsgivaren ska komma in med svaromål och få tid i rätten.

Under hösten fick Margit Mattsson rätt även i Arbetsdomstolen. Då handlade det inte så mycket om pengarna längre, utan om upprättelse.

– Det blev viktigt ur ett större perspektiv. Jag vet att det är vanligt att man har provisionslöner inom säljbranschen och att arbetsgivaren ibland beter sig riktigt illa. Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det. Nu känns det skönt som människa att jag fått rätt. Vi har nog alla ett inre rättspatos i oss.

FÖR DIG SOM HAR PROVISIONSLÖN

➧ Försök att få en grundlön som ger dig ekonomisk trygghet. Omfattas arbetsplatsen av Unionens löneavtal ska grundlönen inte ligga under en lägstalön i kollektivavtalet eller i branschen.

➧ Ta reda på hur du kan påverka ditt arbetsresultat och därmed provisionen.

➧ Diskutera dina mål med din chef. Du ska ha resultatmål som är rimliga och lätta att begripa och mäta.

➧ Provisionen bör revideras årligen. Du bör även diskutera storleken på de delar av lönen som är provisionsbaserad.

➧ Se till att du och chefen är överens om vad som gäller om du blir sjuk, det vill säga hur sjuklönen ska beräknas. Med kollektivavtal är detta redan reglerat.

➧ Både din fasta lön och en beräkning av dina rörliga lönedelar ska ligga till grund för arbetsgivarens avsättningar till pension, sjukförsäkring med mera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.