Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Som många i säljbranschen hade Margit Mattsson en fast och en rörlig lön, där den rörliga delen var provision på hur mycket hon sålde per kvartal.
Efter ett och ett halvt år som säljare och försäljningschef på konsultbolaget Lemontree bestämde hon sig för att säga upp sig och skulle hämta ut det hon tjänat in under året innan. Men arbetsgivaren sa nej.
– Jag blev chockad. Jag hade läst vårt avtal och visste att jag hade rätt att få ut lön även om jag hade sagt upp mig. Dessutom hade kollegor som slutat före mig fått ut sin provision, så det var väldigt märkligt.
Margit Mattsson kontaktade Unionen som kallade arbetsgivaren till förhandling för att träffa en överenskommelse, men konsultbolaget stod på sig. Det gjorde Margit Mattsson också. Hon gick vidare till domstol.
– Jag kände att det handlar om att ha respekt för sina anställda. Jag jobbar hårt, gör mitt allra bästa och ska naturligtvis ha betalt för det. När jag inte får det skapas en enorm känsla av orättvisa. Och om jag inte står upp för mig själv då, vem ska göra det?
Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det
Margit Mattsson fick rättshjälp av Unionen och stämde sin tidigare arbetsgivare i tingsrätten. En rätt utmanande upplevelse för den som aldrig varit i en rättssal.
– Det var speciellt att gå in i salen men domstolsförhandlingen var saklig, var och en fick redogöra för sina ståndpunkter. Allt skedde i en vänlig ton hela tiden.
Men även om tonen var trevlig var det jobbigt att möta sin chef, som gav en annan version av avtalet och händelserna kring uppsägningen.
– Det var tufft. Det värsta var deras version om att jag inte hade lämnat in underlag. Då fick jag hålla mig för att inte avbryta och säga att det inte var sant. Men min förbundsjurist hade förberett mig på hela proceduren och gått igenom vad som skulle hända så jag kände mig väldigt trygg.
Margit Mattsson fick rätt i rätten, men arbetsgivaren vägrade fortfarande att betala ut hennes provisionslön och överklagade till Arbetsdomstolen, som är högsta instans inom arbetsrätten. Från den första förhandlingen till rättsprocessen i tingsrätten tog det ungefär ett år. När arbetsgivaren överklagade till AD tog det ytterligare ett halvår.
– Det är mycket väntan. Vi agerade snabbt på det vi kunde, men sedan ska man vänta på att arbetsgivaren ska komma in med svaromål och få tid i rätten.
Under hösten fick Margit Mattsson rätt även i Arbetsdomstolen. Då handlade det inte så mycket om pengarna längre, utan om upprättelse.
– Det blev viktigt ur ett större perspektiv. Jag vet att det är vanligt att man har provisionslöner inom säljbranschen och att arbetsgivaren ibland beter sig riktigt illa. Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det. Nu känns det skönt som människa att jag fått rätt. Vi har nog alla ett inre rättspatos i oss.
➧ Försök att få en grundlön som ger dig ekonomisk trygghet. Omfattas arbetsplatsen av Unionens löneavtal ska grundlönen inte ligga under en lägstalön i kollektivavtalet eller i branschen.
➧ Ta reda på hur du kan påverka ditt arbetsresultat och därmed provisionen.
➧ Diskutera dina mål med din chef. Du ska ha resultatmål som är rimliga och lätta att begripa och mäta.
➧ Provisionen bör revideras årligen. Du bör även diskutera storleken på de delar av lönen som är provisionsbaserad.
➧ Se till att du och chefen är överens om vad som gäller om du blir sjuk, det vill säga hur sjuklönen ska beräknas. Med kollektivavtal är detta redan reglerat.
➧ Både din fasta lön och en beräkning av dina rörliga lönedelar ska ligga till grund för arbetsgivarens avsättningar till pension, sjukförsäkring med mera.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
