Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hetaste hälsotrenderna 2018

Glöm att alltid köra samma pass på gymmet. Liksom stränga dieter. Nu ska vi 3D-träna och käka ensamma, ofta och lite.
Publicerad
Johnér
Yoga, även i många nya former, fortsätter att växa. Johnér

Att äta ofta men lite, och då gärna jackfruit eller alger med asiatiska smaker. Eller enkel men ny och spännande gatumat. Till det dricker vi gärna kryddiga drycker utan alkohol. Stränga dieter med bokstavskombinationer är däremot passé. Likaså att alltid träna samma pass på gymmet. 2018 är året när vi låter intuition och känsla styra.

Så sammanfattar Johan Åkesson på trend- och innovationsbyrån Sprillo det kommande årets nyheter. Han framhåller också att det spontana, flexibla förhållningssättet kommer att löpa som en röd tråd genom både mat- och träningstrenderna.

Alkoholfria vuxendrinkar kommer starkt

– I stället för att alltid köra fyra spinningpass i veckan utgår vi mer från vad vi har lust med när vi väljer träning. Vi köper inte längre ett kort på ett specifikt gym utan ett som gäller på många olika ställen och tränar vad vi känner för just i dag, säger Johan Åkesson.

Mats Hellsten, som är personlig tränare och rehab manager på Sats, tror inte att vi sett slutet på yogavurmen. Tvärtom ökar intresset ytterligare.

– Och det kommer många nya former, både mer avancerade och lättare, vilket lockar fler än de redan frälsta. Dessutom kommer vi att få smågruppsträning med personlig tränare, säger han.

Upplevelse, snabbhet och ensamätande är andra nyckelord som sammanfattar 2018 års mattrender enligt Lennart Wallander, som är vd på matkommunikationsbyrån Food & Friends.

– De flesta av oss har ont om tid, samtidigt som slow food-trenden håller i sig. Nu kommer vi att se en ny variant på snabbmat med vällagade långkok, säger Lennart Wallander.

Vi går också en nyktrare tid till mötes. Det blir mindre vanligt att berusa sig. Trenden märks tydligast bland unga. I Storbritannien uppger 27 procent i åldern 16–24 år att de är nykterister.

I Sverige ser Centralförbundet Alkohol och Narkotika att ungdomar de senaste tio åren har halverat sin alkoholkonsumtion. 2018 spås bli året då denna trend även märks tydligt i barerna. Så kallade adult drinks, där alkohol ersätts med smaker som ingefära, grönsaker eller vinäger, blir allt mer populära.

Tidigare har vi kunnat se att många människor hellre lägger sina pengar på upplevelser än på saker. Detta avspeglar sig nu även i mat- och dryckesbranschen. Därför får vi troligen se mer av exempelvis bildprojektioner med animerade menyer och olika former av överraskningar på krogen.

Singlar är den starkast växande hushållstypen i Sverige och resten av världen. Globalt sett förväntas singelhushållen öka i antal med 32 procent till 2030. Då kommer det att vara den vanligaste formen av boende. Men redan nu har vi förändrat våra vanor. Det är till exempel inte längre skämmigt att äta ensam på krogen.

– Tvärtom anpassar sig restaurangerna alltmer till soloätare eftersom det blir vanligare, säger Lennart Wallander.

I matbranschen kommer det på sikt också att finnas allt fler robotar som till exempel ”flippar” burgare, gör pizzor eller friterar pommes frites, spår Lennart Wallander.
 

text Gertrud Dahlberg

7 HETASTE TRENDERNA – FÖR ETT BÄTTRE LIV

1. Många mål och tider
Glöm tre mål om dagen. I stället äter vi mindre portioner 6-8 gånger och inte alltid vid ett bord, utan lite var som helst.

2. Nyfika
Kaffe på längden och tvären. Som ett alternativ till latte dricker vi cascara – en varm dryck gjord på det rödaktiga skalet av kaffebönan – som smakar som en blandning av te och kaffe.

3. Alg é bra
Alger blir ett alternativ till fisk- och skaldjur. Till exempel i form av bacon och pasta gjord på alger.

4. Exotiskt tilltugg
Jackfruit är den nya nyttiga ”mirakelråvaran” som passar utmärkt som alternativ till kött. Den kan användas både som grönsak och frukt eller torkas till godis.

5. Träning i tre dimensioner
3D-träning är inte bara för eliten. 3D betyder att träningen förs tredimensionellt, det vill säga åt olika håll och att rörelsen därför blir mer funktionellt och vardagsnära.

6. Motionsshow
”Entertraining” är Instagram-vänliga pass, med häftig musik och ljussättning, som ofta leds av en cool influencer.

7. Gemensam pt
Gruppträning med pt. Små grupper på fem till tolv personer som träffas en gång i veckan vid tio tillfällen gör att det blir möjligt att få en mer personlig träning utan att bli ruinerad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.