Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Egenföretagare kan teckna kollektivavtal

Många drar sig för att starta eget på grund av den ekonomiska otryggheten. Men det går att ordna så att man har samma säkerhet som anställda. Det har nu fotografen Terri Lindholm gjort.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Trygg egenföretagare. Terri Lindholm förverkligade sin dröm om att frilansa som fotograf. Fredrik Stehn

När Terri Lindholm sa upp sig från sitt arbete som sjukhusfysiker för att bli egenföretagande porträttfotograf skakade många på huvudet. Jobbet i landstinget var tryggt och högavlönat och hade krävt många års studier. Först för att bli doktor i fysik, sedan för att bli specialist på magnetröntgen och medicinska bilder och kunna ägna sig åt hjärt- och hjärnforskning.

Steget från fast anställd fysiker till fotograf kan tyckas långt. Men intresset för bild har alltid funnits där och när Terri var föräldraledig blev hon övertygad om att hon måste försöka försörja sig på det.

– Jag insåg att det var det jag brann för. Samtidigt var jag nyfiken på egenföretagande, säger hon.

Hon fick helhjärtat stöd av sin man.

– Han vet ju vilken person jag är. När jag har ett mål så når jag det. Avgörande var också att vi inte belånat huset så mycket.

2010 började hon med porträttfotograferingen som bisyssla, genom att starta enskild firma. Ett par år senare hade uppdragen blivit så många att Terri vågade säga upp sig och satsa helhjärtat på fotograferingen.

När hon kommit upp i en årlig omsättning på en miljon bestämde hon sig för att stöpa om den enskilda firman till ett aktiebolag. Då fick hon råd om företagsförsäkringar av en banktjänsteman.

– Jag insåg att jag även måste börja tänka på mig själv. Jag fyller snart 40 och behöver se över mitt pensionssparande.

Bankens pensionsråd var dock inget hon nappade på.

– Det kändes mest som att de ville sälja på mig saker. De ville att jag skulle spara 5 000 kronor i månaden. Dessutom var det höga avgifter på allt.

Det var väldigt överraskande att man kan teckna avtal som egenföretagare och få en riktig pension

I stället gick hon med i Unionen, främst för att hon hade fått veta att man som egenföretagande medlem kan pensionsspara förmånligt om man tecknar ett kollektivavtal, eller hängavtal som det då heter, för sig själv som anställd i det egna företaget.

Med hjälp av en ombudsman på förbundet tecknade hon avtalet och en försäkring som gäller om hon blir sjuk eller går bort.

– Det var väldigt överraskande att man kan teckna avtal som egenföretagare och få en riktig pension. Avtalet kostar mig runt 2 250 kronor i månaden och då kan jag också dra nytta av de låga pensionsavgifterna i ITP-systemet, säger Terri.

HÄNGAVTAL FÖR EGENFÖRETAGARE

  • När man tecknar kollektivavtal som egenföretagare kallas det hängavtal, eftersom man inte är med i ett arbetsgivarförbund. Det kan bara tecknas för aktiebolag. Om du anställer och vill att personalen ska få samma villkor tecknar du kollektivavtal.
  • Med hängavtal omfattas du av sjukförsäkring och TGL (ett engångsbelopp som betalas till dina anhöriga om du avlider).
  • Du får dra nytta av kraftigt sänkta pensionsavgifter, vilket betyder mycket för pensionens storlek.
  • Du kan också teckna en arbetsskadeförsäkring.
  • Det går att under en period välja bort hängavtal och sedan ta tillbaka det. Det man har pensionssparat ligger alltid kvar.

SÅ MYCKET KOSTAR DET
För den som har en inkomst på max 7,5 inkomstbasbelopp (för närvarande 37 807 kronor) brutto per månad kostar hängavtalet 4,5 procent av lönen, plus en liten summa för sjukförsäkring, totalt 1 853 kronor per månad.

För högre inkomster får man betala 30 procent plus kostnaden för sjukförsäkringen. Med en bruttolön på 50 000 kronor blir totalkostnaden 5 554 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.