Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Få lön utan att jobba

Minskad fattigdom, ohälsa och byråkrati. Om alla i Sverige fick en basinkomst, oavsett om de jobbar eller inte, skulle allt bli bättre, menar förespråkarna. Men modellen saknar inte kritiker.
Ola Rennstam Publicerad
Izabelle Nordfjell/TT
Finland införde nyligen medborgarlön, men initiativet har stött på kritik. Izabelle Nordfjell/TT

Hälften av alla arbetstillfällen kan komma att försvinna de kommande 20 åren, enligt en del forskare. Om det verkligen blir så, hur ska alla egentligen få sin försörjning? En modell som framhålls som ett alternativ till dagens offentliga trygghetssystem – från både vänster- och högerhåll – är basinkomst, eller medborgarlön.

Tanken är enkelt uttryckt att slå ihop alla offentliga sociala försäkringar och att staten i stället ger samtliga vuxna medborgare en fastslagen summa pengar varje månad, utan krav på motprestation.

Enligt förespråkarna skulle det ge alla en grundläggande ekonomisk trygghet och en dräglig tillvaro samtidigt som vi ges en möjlighet att välja hur mycket, eller lite, vi vill lönearbeta.

Från vänsterhåll framhålls ofta att basinkomst inte bara skulle lösa arbetslösheten utan också leda till ett mer jämlikt samhälle där ingen behöver känna sig pressad att ta ett jobb. I stället kan vi ägna oss åt att förverkliga oss själva och dessutom få tid att engagera oss i en demokratisk utveckling av samhället.

Minskad jobbstress skulle dessutom göra oss mindre sjuka och därmed leda till minskade sjukvårdskostnader. Och en minskad lyxkonsumtion skulle vara positivt för miljön.

Ett argument från nyliberalt håll är att den nuvarande välfärdsstaten är för byråkratisk och att en basinkomst skulle minska detta, till exempel när det gäller administrationen och behovsprövningen vid utbetalningar av ersättning från socialförsäkringssystemet.

Bland anhängarna hittar man nyliberalen Milton Friedman, socialdemokraten James Tobin och vänsterliberalen Guy Standing.

Det saknas dock inte invändningar mot basinkomst. Den vanligaste kritiken är att det helt enkelt är en utopi som skulle bli väldigt dyr och sluka större delen av statsbudgeten. Det sistnämnda beror naturligtvis på vilken nivå lönen ligger på, men reformen riskerar att bli meningslös om den läggs på en alltför låg nivå.

Kritiker från höger menar att fler skulle förlora viljan att arbeta. Varför skulle någon vilja jobba i slitsamma men viktiga yrken om de lika gärna kan bli försörjda av staten? Och hur skulle samhället förhålla sig till dem som exempelvis super upp pengarna och inte klarar sitt uppehälle trots basinkomst?

Kritiken från vänster, bland annat från LO-ekonomer, går ut på att medborgarlön riskerar att bli ett sätt att pressa ner ingångslönerna och skapa fler fattiga arbetare. Risken finns också, menar en del, att medborgarlön blir en kvinnofälla. Det är ju flest kvinnor som utför obetalt hemarbete, en roll som basinkomsten skulle kunna cementera.

Just nu utreds och testas basinkomst på flera håll i världen. Alaska, den kanadensiska delstaten Ontario och Utrecht i Nederländerna är tre exempel. Men när Schweiz folkomröstade om saken i fjol blev det nej.

Finland införde medborgarlön i liten skala vid årsskiftet. Det försöket har dock kritiserats för att snarare leda till motsatsen till hela idén: att förmå de 2 000 arbetslösa som ingår i experimentet att ta ett arbete. Försöket ska utvärderas nästa år.

FÖRDELAR

  • Minskad byråkrati
  • Mindre miljöpåverkan
  • Minskad stress och ohälsa ger lägre sjukvårdskostnader
  • Tid att förverkliga oss själva och engagera oss i en demokratisk utveckling av samhället

NACKDELAR

  • Dyrt
  • Riskerar att bli en kvinnofälla
  • Minskad vilja att arbeta
  • Vem vill utföra viktiga men slitsamma och dåligt betalda yrken?
  • Kan leda till sänkta ingångslöner

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön