Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Hela pensionen till dig själv eller en del till familjen?

Hur ska man tänka när man väljer efterlevandeskydd? Pensionsexperten Staffan Ström, på tjänstepensionsföretaget Alecta, ger sina bästa tips.
Anita Täpp Publicerad
Collectum
Collectum

Den som inte har familj ska självklart inte heller välja efterlevandeskydd. Men om man har familj så ska man börja med att ställa sig frågan om hur ekonomin blir för de efterlevande om man skulle gå bort, säger Staffan Ström.

 Ofta behövs någon form av skydd, men det är inte självklart. Man kan ju till exempel ha en högavlönad partner eller ha en förmögenhet i familjen.

– När vi har tittat på vilka det är som väljer de här skydden är det i första hand lågavlönade kvinnor. De kryssar i alla sorters efterlevandeskydd eftersom de vill ta ansvar för sin familj till och med efter döden. Deras högavlönade make, om jag generaliserar lite, kryssar inte i något. Han tänker att det är bättre att pengarna går till hans egen pension och tror sig vara odödlig. Egentligen borde det naturligtvis vara tvärtom, att han borde tänka på sin lågavlönade partner.

Så det är alltså värt mycket att ta bort det?
– Under den första halvan av yrkeslivet, när barnen är små och man ofta har små marginaler i familjens ekonomi, är skydden väldigt bra att ha och de är inte dyra. Men när man börjar närma sig pensionen ska man fundera på om de verkligen behövs fortfarande. Den här typen av skydd blir oftare dyrare ju äldre man är, och genom att välja bort dem kan man bättra på sin egen pension. En beräkning från Collectum visar till exempel att man kan höja sin egen tjänstepension med uppåt 20 procent om man väljer bort återbetalningsskyddet i samband med att man går i pension.  

– Ett bra tillfälle att fundera över vilket skydd familjen egentligen behöver är när barnen flyttat hemifrån och har egen försörjning. Då tycker jag att man ska sätta sig ner med sin partner och räkna på vad som händer med ekonomin om någon går bort. Om den efterlevande klarar sig på sin egen inkomst behövs inga skydd längre. Men om det blir svårt att klara sig på en inkomst kan det vara bra att ha kvar skydden.

Hur ska jag göra om jag har familjepension till mina efterlevande?
– Familjepensionen är på många sätt en väldigt bra försäkring. Den gäller med fullt belopp från första dagen på jobbet, den anpassas automatiskt efter hur många barn man har och den ger min make/make ersättning hela livet ut, oavsett hur gammal jag är vid dödsfallet. Men för den som inte har någon familj eller inte har något behov av att skydda dem ekonomiskt vid dödsfall är den såklart onödig. Då kan man välja bort den och istället få lite större inbetalningar till sin egen pension istället. Men det gäller att tänka sig för. Har man en gång valt bort den kan man inte återgå till den igen.

Det händer att företag i dag vill ha samma pensionsplan för alla anställda och då har ITP1. Vad händer med min familjepension om jag byter till en sådan arbetsgivare? Eller om jag avsäger mig familjepensionen i medelåldern?
– 
Då får dina anhöriga det som hann tjänas in till familjepensionen fram till dess att du bytte arbetsgivare eller valde bort familjepensionen.

Vad kan jag göra om jag har familjepension som imn sambo inte kan dra nytta av?
– Då tycker jag att du ska välja bort familjepensionen. Då styrs inbetalningarna om till din ITPK istället, och i den kan du välja återbetalningsskydd som ska gå till din sambo. Och glöm inte att samtidigt fylla i ett förmånstagarförordnande så att din sambo får dina TGL-pengar, säger Staffan Ström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.