Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Lag pressar företag att säga upp

När ett företag vinner en offentlig upphandling överklagas det ofta. Följden blir en oviss väntan för anställda som riskerar att bli av med sina jobb.
Niklas Hallstedt Publicerad
Bertil Ericson / TT
"Det är ett stort och ökande antal upphandlingar som överprövas", säger Charlotta Frenander, jurist på Upphandlingsmyndigheten. Bertil Ericson / TT

– Det här är ett jättestort problem, inte bara för utbildningsväsendet, säger Paul Nilsson, utbildningsdirektör på branschjätten Eductus, ett av Sveriges största företag inom vuxenutbildning. Bland annat erbjuder man svenska för invandrare och arbetsmarknadsutbildning. Arbetsförmedlingen är en de stora kunderna.

När en myndighet eller kommun köper en tjänst eller en vara görs upphandling som kan vara baserad på kvalitet eller pris. Efter att upphandlingen är avslutad och en leverantör utsetts, har de företag som förlorat anbudsstriden möjlighet att överklaga beslutet.

Första instans för överklagandet är förvaltningsrätten, där ett avgörande i allmänhet tar mellan tre och sex månader. Därefter finns möjlighet att driva fallet vidare till både kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. I båda de högre instanserna krävs dock prövningsrätt, vilket bland annat ges om det handlar om principiellt viktiga mål.

Av de upphandlingar som Paul Nilsson var inblandad i 2016 överprövades omkring hälften.

– Det är väldigt tråkigt för medarbetarna. Vi vill ju kunna erbjuda dem anställningstrygghet. När vi vinner ett anbudsförfarande blir mina medarbetare jätteglada. Överprövas det måste jag varsla. Vinner vi sedan överprövningen kan jag dra tillbaka varslet, annars måste jag vidta åtgärder.

Paul Nilsson har förståelse för att det ska finnas möjlighet att överpröva uppköparens beslut som ett sätt att stävja mutor och korruption. Men han menar samtidigt att konsekvenserna både för enskilda och samhället blir så stora att det måste till ett nytt regelsystem.

På Upphandlingsmyndigheten, en myndighet som bland annat har till uppgift att ”främja innovativa lösningar inom upphandling”, är man väl medvetna om problematiken.

– Det här är ett generellt problem. Det är ett stort och ökande antal upphandlingar som överprövas. Det kan ge konsekvenser att leverantörer till exempel får problem med sin likviditet om inte förväntade avtal kommer till stånd och annat, säger Charlotta Frenander, jurist på Upphandlingsmyndigheten, enligt vilken det här är något som regeringen och myndigheten ser allvarligt på.

– Vi har fått i uppdrag att undersöka varför det sker så många överprövningar och orsakerna. Samtidigt ska en utredning titta på hur prövningsförfarandet kan bli bättre och effektivare utan att rättssäkerheten för leverantörerna försämras.

Offentlig upphandling

Den offentliga upphandlingen handlar om stora pengar, 634 miljarder kronor 2014, visar statistik från Upphandlingsmyndigheten. 7,5 procent av de upphandlingarna som annonserades 2015 överprövades. Vanligast var det i gruppen trycksaker och tillhörande produkter där det hände i 16,7 procent av fallen. I branschen undervisning och utbildning skedde samma sak med 12,8 procent av ärendena. Den bransch där flest upphandlingar genomfördes 2015 var Anläggningsarbete. Där överprövades en relativt låg andel, 5,9 procent, av upphandlingarna.
 

KRAV PÅ SCHYSTA VILLKOR
Från den 1 juni i år är offentliga upphandlare skyldiga att ställa vissa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i enlighet med ett centralt kollektivavtal om det är behövligt. Det sistnämna innebär att myndigheten inför en upphandling ska bedöma hur det ser ut i den aktuella branschen: Om det till exempel finns risk för att anställda har oskäliga villkor och det sker lönedumpning. Däremot går det inte att ställa krav på kollektivavtal. Handlar det om varor, exempelvis textilier och mobiltelefoner, som tillverkas i andra länder ska det ske en bedömning att företaget inte bryter mot ILO:s kärnkonventioner som bland annat förbjuder tvångs- och barnarbete.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom.