Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro på Ericsson efter ytterligare sparpaket

Upp emot 14 000 anställda på Ericsson i Europa och Latinamerika kan tvingas bort när företaget ska spara, enligt uppgifter i media. Hur det skulle slå mot jobben i Sverige är fortfarande oklart.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin/TT
Ericsson planerar ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna. Maja Suslin/TT

Sommarens kvartalsrapport visade röda siffror för Ericsson. Försäljningen hade minskat med åtta procent jämfört med samma period året innan.

– I ljuset av den rådande marknadssituationen intensifierar vi dock de planerade åtgärderna för att minska kostnaderna, kommenterade företagets vd Börje Ekholm situationen.

Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet måste 14 000 anställda i Europa och Latinamerika, ett affärsområde med drygt 53 000 anställda, måste bort.

– Exakt hur det ska ske är inte helt klart. Men det blir en fråga om i princip nedläggning i flera länder där försäljningen försvunnit, säger en anonym källa till SvD.

Annika Salomonsson, Unionens klubbordförande på Ericsson i Kista, vill inte kommentera tidningsuppgifterna, men säger:

– Vi som jobbar på Ericsson är så klart oroliga för vad som händer, särskilt efter den senaste kvartalsrapporten.

Företaget självt säger i en skriftlig kommentar att planen är att minska kostnaderna med minst 10 miljarder vid mitten av 2018. Däremot anser man att det är för tidigt att prata om vilka åtgärder det kommer att röra sig om eller utesluta något land.

Läs mer: Bye bye Ericsson

Sparplanerna inkluderar däremot inte forskning och utveckling, säger man vidare. Det ger hopp för den svenska delen av verksamheten, Sverige spelar en huvudroll i den satsning på forskning och utveckling som Ericsson offentliggjorde i samband med fjolårets stora neddragningsprogram, då 3 000 anställda i bland annat Kista och Kumla varslades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok