Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro på Ericsson efter ytterligare sparpaket

Upp emot 14 000 anställda på Ericsson i Europa och Latinamerika kan tvingas bort när företaget ska spara, enligt uppgifter i media. Hur det skulle slå mot jobben i Sverige är fortfarande oklart.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin/TT
Ericsson planerar ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna. Maja Suslin/TT

Sommarens kvartalsrapport visade röda siffror för Ericsson. Försäljningen hade minskat med åtta procent jämfört med samma period året innan.

– I ljuset av den rådande marknadssituationen intensifierar vi dock de planerade åtgärderna för att minska kostnaderna, kommenterade företagets vd Börje Ekholm situationen.

Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet måste 14 000 anställda i Europa och Latinamerika, ett affärsområde med drygt 53 000 anställda, måste bort.

– Exakt hur det ska ske är inte helt klart. Men det blir en fråga om i princip nedläggning i flera länder där försäljningen försvunnit, säger en anonym källa till SvD.

Annika Salomonsson, Unionens klubbordförande på Ericsson i Kista, vill inte kommentera tidningsuppgifterna, men säger:

– Vi som jobbar på Ericsson är så klart oroliga för vad som händer, särskilt efter den senaste kvartalsrapporten.

Företaget självt säger i en skriftlig kommentar att planen är att minska kostnaderna med minst 10 miljarder vid mitten av 2018. Däremot anser man att det är för tidigt att prata om vilka åtgärder det kommer att röra sig om eller utesluta något land.

Läs mer: Bye bye Ericsson

Sparplanerna inkluderar däremot inte forskning och utveckling, säger man vidare. Det ger hopp för den svenska delen av verksamheten, Sverige spelar en huvudroll i den satsning på forskning och utveckling som Ericsson offentliggjorde i samband med fjolårets stora neddragningsprogram, då 3 000 anställda i bland annat Kista och Kumla varslades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.