Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro på Ericsson efter ytterligare sparpaket

Upp emot 14 000 anställda på Ericsson i Europa och Latinamerika kan tvingas bort när företaget ska spara, enligt uppgifter i media. Hur det skulle slå mot jobben i Sverige är fortfarande oklart.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin/TT
Ericsson planerar ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna. Maja Suslin/TT

Sommarens kvartalsrapport visade röda siffror för Ericsson. Försäljningen hade minskat med åtta procent jämfört med samma period året innan.

– I ljuset av den rådande marknadssituationen intensifierar vi dock de planerade åtgärderna för att minska kostnaderna, kommenterade företagets vd Börje Ekholm situationen.

Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet måste 14 000 anställda i Europa och Latinamerika, ett affärsområde med drygt 53 000 anställda, måste bort.

– Exakt hur det ska ske är inte helt klart. Men det blir en fråga om i princip nedläggning i flera länder där försäljningen försvunnit, säger en anonym källa till SvD.

Annika Salomonsson, Unionens klubbordförande på Ericsson i Kista, vill inte kommentera tidningsuppgifterna, men säger:

– Vi som jobbar på Ericsson är så klart oroliga för vad som händer, särskilt efter den senaste kvartalsrapporten.

Företaget självt säger i en skriftlig kommentar att planen är att minska kostnaderna med minst 10 miljarder vid mitten av 2018. Däremot anser man att det är för tidigt att prata om vilka åtgärder det kommer att röra sig om eller utesluta något land.

Läs mer: Bye bye Ericsson

Sparplanerna inkluderar däremot inte forskning och utveckling, säger man vidare. Det ger hopp för den svenska delen av verksamheten, Sverige spelar en huvudroll i den satsning på forskning och utveckling som Ericsson offentliggjorde i samband med fjolårets stora neddragningsprogram, då 3 000 anställda i bland annat Kista och Kumla varslades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.