Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I Storbritannien har det rests krav på att arbetsgivare inte ska kunna tvinga personalen att gå i högklackat på jobbet. Detta efter att en receptionist som vägrat bära högklackat blivit hemskickad från jobbet. Över 150 000 personer skrev under en petition med kravet om ett förbud.
Läs mer: Sitta eller stå? Både och!
Nu kommer forskning som ger stöd för en sådan förändring. I en studie som tidningen Arbetsliv berättar om har forskare vid universitetet i Aberdeen i Skottland visat att det finns ett samband mellan att regelbundet gå i högklackat och besvär i muskler och skelett samt snedställd stortå, hallux vargus.
Även i Sverige är det tillåtet för arbetsgivaren att kräva att anställda bär högklackat.
– En arbetsgivare kan ha krav på vad man ska ha på sig, inklusive vilka skor man ska ha. Det är utgångspunkten, säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.
– Men arbetsgivaren måste också ta hänsyn till arbetsmiljölagen och de regler som finns. Det kan ju vara så att det inte fungerar att gå i högklackat för någon. Då måste arbetsgivaren antingen ta fram andra skor som det går att gå i, eller göra ett undantag.
Frågan har dock aldrig kommit upp i form av en tvist, såvitt Malin Wulkan känner till.
En yrkesgrupp som ofta sägs bära högklackat är flygvärdinnor. Det stämmer inte i dag, i alla fall inte på charterbolaget Thomas Cook Airlines. Enligt Johan Wångklev, Unionens ordförande för de kabinanställda på företaget, finns inget krav på högklackat.
– Det har inte funnits så länge som jag har varit här, i tjugo år. Det finns väl de som vill vara stylish och går i sina super high heels, men det är inte så många kvar. Vi har en åldersstruktur som är ganska mogen, så det är nog mycket fotriktiga skor.
Dessutom innebär det säkerhetsrisker med högklackat om det skulle uppstå en nödsituation under flygningen, därför byter personalen skor när de går ombord på planet. Johan Wångklev tror att liknande regler gäller för alla flygbolag i Skandinavien.
Att man kan få fysiska besvär av att gå i högklackat är inte överraskande. Mer förvånande är kanske att det medför en hälsorisk att stå och gå mycket på jobbet även i lågskor. I en dansk studie som tidningen Arbetet berättar om visas nu att män som står eller går minst sex timmar om dagen löper 30 procent större risk än andra att opereras för ljumskbråck. Dessa män opereras också sex eller sju år tidigare än män med mindre aktiva jobb.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
