Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rörlig arbetsmarknad kan ge kompetensbrist

Universitetsregionerna riskerar att bli förlorare när rörligheten på arbetsmarknaden ökar, enligt ny forskning. Den trenden känner Unionen i universitetsstaden Linköping delvis av.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox.com
Bristen på arbetskraft märks när företag i Linköping vill växla upp. Colourbox.com

Flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden har olika effekter i olika delar av landet, och är inget universalmedel för att öka tillväxten, konstaterar forskarna Rikard Eriksson och Andrés Rodriquez-Posé i en studie. Tillsammans har de analyserat produktiviteten i nästan 70 000 företag i relation till omkring 2,7 miljoner nyanställningar i Sverige.

Enligt studien gynnar rörlighet på arbetsmarknaden främst företag i de tre storstadsregionerna. Stora förlorare kan däremot universitetsregionerna bli om de inte lyckas behålla sina nyexade studenter och inte heller lyckas attrahera erfaren arbetskraft utan universitetsexamen från andra delar av landet.

– Umeå är till exempel en nettoförlorare om man tittar på studenterna. Många kommer hit för att studera, men många lämnar också staden efter examen. Näringslivet och den offentliga sektorn här kan inte absorbera de nyexaminerade, då drar de vidare, säger Rikard Eriksson som är professor vid Umeå universitet.

– I många fall är det inte den stora flykten till Stockholm som det handlar om för Umeås del. Många av våra studenter kommer från norra Sverige, en del flyttar hem igen efter examen. Små regioner har lättare att attrahera nyexade i 25-årsåldern som ännu inte har bildat familj.

Enligt Rikard Eriksson visar studien att den positiva effekten av rörligheten som det ofta talas om framför allt speglar det som sker i storstäderna.

– Där finns det många fler potentiella arbetsgivare och mer arbetskraft som står för kö för jobb. Det går att ersätta dem som lämnar. I en mindre region kan det i stället vara skadligt när en person lämnar sitt jobb och går till ett konkurrerande företag. Här kanske det handlar om att man ska investera i arbetskraften och fortbildning i stället och att det här med långsiktiga relationer kan vara bra.

I universitetsstaden Linköping känner man delvis igen sig i beskrivningen. Vissa kategorier av studenter är mer benägna att lämna staden än andra, men vilka det är växlar, säger Malin Engström, Unionens regionchef i Östergötland.

– Det är inte svart eller vitt. Antalet invånare ökar, många studenter stannar och många startar bolag efter examen. Samtidigt har vi haft svårt med kompetensmatchningen, särskilt inom IT men även när det handlar om folk med särskilda kunskaper inom verkstadsindustrin. Vi har många expansiva företag här. Det är när de vill växla upp som bristen på folk kommer.

Ett av Linköpings problem har staden gemensamt med en rad andra städer.

– Vi har en väldigt ansträngd bostadssituation. Det finns inga lägenheter centralt att få tag i och priserna är väldigt höga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.