Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Unionen föreslår skatteavdrag för fackavgift

Den som är med i ett fackförbund ska betala lägre skatt. Det föreslår Unionen och Kommunal i en debattartikel i Aftonbladet i dag.
– Fackligt medlemskap är ett fundament i den svenska partsmodellen, säger Martin Linder, ordförande i Unionen.
David Österberg Publicerad
Hasse Holmberg / TT
Hasse Holmberg / TT

Fram till 2007 var det möjligt att göra skatteavdrag för en del av fackföreningsavgiften. Avdraget slopades av Alliansen som ett sätt att delfinansiera jobbskatteavdraget. Sedan dess har flera fackförbund krävt att avdraget återinförs och i dag skriver Unionen och Kommunal i en gemensam debattartikel att regeringen nu har ett perfekt läge att införa skattereduktionen.

– Regeringen har signalerat att det finns ekonomiskt utrymme för reformer och då tycker vi att det finns mycket som talar för att avdraget återinförs. Fackligt medlemskap är ett fundament i den svenska partsmodellen och för att så många som möjligt ska ha schyssta villkor på arbetsmarknaden, säger Martin Linder.

Avdraget handlar också om rättvisa, enligt Unionen och Kommunal. I dag kan arbetsgivare göra skatteavdrag för medlemskap i en arbetsgivarorganisation och då är det rimligt att även arbetstagare kan göra det, tycker förbunden.

Tappade Unionen medlemmar när avdraget slopades 2006?
– Det vet jag inte. Unionen har haft en väldigt god medlemsutveckling de senaste åren och avsikten med förslaget är inte att underlätta rekryteringen. Det handlar om att stärka den svenska partsmodellen och att återställa en obalans på arbetsmarknaden.

Fackförbunden har inte räknat på hur stort avdraget ska vara. Fram till 2007 var det 25 procent av avgiften och enligt Vänsterpartiet – som också anser att avdraget ska återinföras – skulle det kosta statskassan ungefär 2,5 miljarder kronor årligen.

Regeringen har hittills inte lagt något förslag om skattereduktion för fackavgifter. Förra året fick finansminister Magdalena Andersson (S) en skriftlig fråga från partikollegan Jamal El-Haj om hon avsåg att återinföra avdraget och svarade då att frågan är viktig men att regeringen för närvarande inte har något sådant förslag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.