Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så får du en bra start på nygamla jobbet

I dag är det inte ovanligt att anställda som tidigare lämnat ett företag väljer att komma tillbaka efter några år. Men det finns saker som du bör tänka på för att nystarten ska gå så smidigt som möjligt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Är du nygammal på jobbet? Gör så här för en smidig start! Colourbox

När det råder brist på arbetskraft ökar rörligheten på arbetsmarknaden. I vissa branscher närmast slåss arbetsgivarna om kompetent arbetskraft. Då blir det också vanligare att anställda som tidigare försvunnit till ett annat företag rekryteras på nytt.

Men är det bara att ta vid där man lämnade tidigare? Sannolikt inte. Det gamla företaget är inte samma företag som du en gång lämnade och du själv är inte samma person som en gång lsade upp dig. 

Harvard Business Review har listat ett antal saker som du bör ha i åtanke om du hamnar i detta läge:

  • Visa att du har förändrats. Förhoppningsvis kommer du tillbaks i en högre position än tidigare. Då är det bra att lyfta fram att du fått utvecklingsmöjligheter och nya erfarenheter i möten med både nya och gamla kollegor. Kollegornas förväntningar på dig och dina förmågor bygger på hur du var tidigare. Nu måste du visa att du har utvecklats och mognat. Var gärna en aning mer formell och reserverad, i alla fall till en början. 
     
  • Lär om. Dina egna förväntningar på jobbet bygger också på gamla erfarenheter. Tänk på att mycket antagligen har förändrats – anställda har kommit och gått, nya chefer har kommit till - och se till att lära dig hur det fungerar i dag. Diskutera hur organisationen har förändrats med chefer och kollegor. På så vis lär du dig samtidigt som det ger dig möjlighet att demonstrera din kapacitet och kunskaper.
     
  • Var positiv. Var förberedd på att folk du träffar kommer att fråga varför du en gång slutade på företaget. Ge dem ett ärligt svar – men var inte negativ. Du tjänar ingenting på att berätta att du vantrivdes på jobbet.
     
  • Kom med nya perspektiv. Det förväntar sig dina nygamla kollegor. Men se till att dela dina nyfunna kunskaper på ett skickligt sätt utan att kritisera eller vara nedlåtande när det gäller hur verksamheten bedrivs.
     
  • Bygg upp nya nätverk. Se till att inte falla in i gamla vanor och bara umgås med kollegor som du känner sedan tidigare. Tänk i stället: Om jag vore helt ny här, hur skulle jag göra då?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.