Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Företaget som satsar på medarbetarnas idéer
Det vimlar av uppfinnare på Sveriges arbetsplatser. Ett av de företag som lämnade in flest patentansökningar förra året var BAE Systems Hägglunds. Men så har det inte alltid sett ut.
Förra året var ett bra år för BAE Systems Hägglunds uppfinnare. Företaget finns med bland de 20 företag som lämnar in flest idéer för patent i Sverige. Annat var det för tio år sedan. Visst lämnade man in patentansökningar då också men ett vanligt scenario var att en teknikchef lämnade in en idé på detaljnivå. Man hade ingen strategi kring uppfinningar och ibland upptäcktes det att konkurrenten hade snott en idé som de kommit på, men glömt att söka patent på.
– Vi bestämde oss för att göra en satsning. Dels för att skydda våra teknologier och dels för att få anställda att tänka i nya banor. Att våga berätta om idéer, hur stora eller små de än var, säger Bertil Westman, som är FoU-chef på BAE Systems Hägglunds.
Företaget utsåg en patengrupp bestående av personal från konstruktion och marknad och såg till att beslutsgången blev tydligare. Man började även utbilda personalen kring vad som går och inte går att skydda. I dag får den som kommer med en idé till en ny uppfinning en slant av företaget och möjlighet att utveckla den vidare. Man har även tagit hjälp av en extern patentbyrå för att få hjälp med vad som går att gå vidare med.
– Vi nyhetsgranskar varje idé som kommer in, alltså gör en slags minipatentansökan för att se om det håller. Om det gör det kombinerar vi det med en workshop där vi tittar på förmågor. Det innebär att vi försöker skydda hela funktionen, inte bara exempelvis en skruv utan vad du kan göra med skruven, säger Bertil Westman.
Att skicka in fler patent har hjälpt företaget på flera sätt. Även om alla idéer inte håller för att skyddas så kan man genom att nyhetsgranska dem hos Patent- och Registreringsverket få kunskap om vad konkurrenterna har för sig och spinna vidare på deras idéer. På så vis undviker man även att själv göra intrång på en konkurrents patent. Ett patent är endast giltigt i 20 år. Att i pengar skatta vad företaget har tjänat på sina uppfinningar är nästan omöjligt.
– Vi kan se att konkurrenter inte kan vara med i upphandlingar för att de inte har våra lösningar och det är obetalbart.
Sedan BAE Systems Hägglunds startade sin satsning på uppfinningar har antalet patent fördubblats. Inflödet av idéer har ökat och antalet innovatörer har tredubblats. I dag står 75 personer som uppfinnare eller meduppfinnare. Främst inom teknik, men idéerna kommer från många avdelningar och på alla nivåer.
– Vi försöker att uppmuntra de anställda när de kommer med nya idéer. Alla nya patent publiceras på intranätet där uppfinnaren kort får beskriva vad han eller hon har gjort. Det kommer även med i ett månadsblad som vår ledning i USA skickar ut till alla anställda. Det blir, förutom ersättningen för uppfinningen, en klapp på axeln, säger Bertil Westman.
BAE Systems Hägglunds patentportfölj uppdateras numera varje år. Ungefär en tredjedel av patenten används. Men för företaget är det inte produkterna som är den stora behållningen utan att anställda numera vet att om de har en god idé, som kan förbättra arbetsplatsen, så finns det goda chanser att förverkliga den.
– Om man vill förändra en dålig spiral som vi gjorde så måste man börja med ledningen. Det måste finnas en efterfrågan att effektivisera verksamheten. Och det handlar inte bara om att tjäna pengar på produkter utan man ska premiera förbättringar kring arbetsmiljö, drifter och processer, säger Bertil Westman.
Om företaget
BAE Systems Hägglunds AB är ett högteknologiskt företag i Örnsköldsvik. De utvecklar bland annat bandvagnar och stridsfordon
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
