Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så funkar startups

Den nya tidens affärsmodell. Här är allt du behöver veta om startups.
David Österberg Publicerad
Vägen från idé till mål.
I en startup är tiden mellan idé och genomförande ofta kort. Illustration: RDomino/Colourbox

Ordet startups

... började poppa upp under IT-boomen på 1990-talet. Det är ett samlingsnamn för innovativa företag eller projekt som ännu inte är etablerade på marknaden, men som har chans att växa snabbt. En startup har ännu inga eller väldigt få kunder, men försöker förstå vad människor kommer att efterfråga i framtiden.

Korta beslutsvägar

I ett traditionellt företag kan det ta lång tid att genomföra en idé. I en startup är tiden mellan idé och genomförande ofta kort.

Unga och engagerade

Startups drivs ofta av yngre personer med engagemang och visioner och som ser jobbet som en livsstil. Belöningen är bland annat stort inflytande och – om idén lyckas – mycket pengar.

Hög risk

De flesta startups överlever inte. Men en startup kan ha stor potential om idén blir verklighet. Den måste vara designad för stor tillväxt, exempelvis en app som miljontals människor världen över är beredda att betala för. Då kan den ge stor vinst.

Facebook, Twitter, Google, Spotify, Dropbox och Klarna 

... är exempel på startups som lyckats.

Sverige är inte stort nog

En startup siktar ofta på att nå en global marknad.

Tekniken är avgörande

Startups använder sig ofta av ny teknik, exempelvis för att bygga en hemsida eller smart app. En anledning till det är att det ofta kostar mindre pengar att lansera en app än att sätta i gång med exempelvis gruvbrytning. IT-baserade tjänster och produkter går också lättare att sälja över hela världen.

Pengar är inte allt

Många som drar i gång en startup hoppas förstås att deras produkt eller tjänst blir framgångsrik. Men det är inte enbart pengar som lockar, utan också kreativiteten, nytänkandet och känslan av att bidra med något värdefullt. En startup fokuserar på vad människor skulle kunna tänka sig att betala för i framtiden.

Silicon Valley

... i USA betraktas ofta som världens startupmecka.

Förändrar världen

En traditionell entreprenör verkar på en marknad som redan finns. En startup har i stället ofta potential att förändra marknaden. Ett exempel är Netflix, som bidrog till att ta död på hyrvideomarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.