Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Alla har behov av att prata om det som hänt”

Under måndagen återvände många till sina arbetsplatser kring Drottninggatan. Hur hanterar företagen medarbetarnas oro och vilken krisberedskap finns?
Publicerad
Anders Wiklund / TT
Under måndagsmorgonen pyntades betonglejonen på Drottninggatan av blommor. Anders Wiklund / TT

Företaget Kivra, som hanterar digital post från företaget och myndigheter, ligger på Drottninggatan i det område som spärrades av efter det misstänkta terrordådet i fredags.

Strax efter attentatet samlades personalen snabbt för en genomgång.

–Vi har sedan tidigare en utarbetad krishanteringsplan som vi följde. Först och främst kontrollerades att alla våra 43 medarbetare var säkra. De som fanns på plats i lokalerna bockades av och de kollegor som befann sig utanför kontoret ringdes upp. Enligt planen gick vi också igenom vilka alternativa utrymningsvägar som fanns. Vi säkrade också våra lokaler och försökte förhålla oss källkritiska till all information som kom, säger Henrik Höglin, kommunikationschef på Kivra.

På måndagsmorgonen samlades hela personalen för en sedvanlig frukost där den kommande veckans arbete planeras.

– I dag blev mötet naturligtvis annorlunda och mycket mer känslosamt än annars. Alla är berörda och tagna av händelsen och hade behov av att tala om det som hänt. Vissa av våra anställda hade också befunnit sig på attentatsplatsen strax innan och någon känner personer som jobbar på Åhléns, berättar Henrik Höglin.

Han framhåller också att Kivras ledningsgrupp samtidigt informerat om att den fanns tillgänglig för stöd för de anställda.

– Vi undersöker också om det finns möjlighet till kvalificerad hjälp från vårt försäkringsbolag, säger Henrik Höglin.

Sammanfattningsvis konstaterar han att krishanteringen så här långt skett smidigt och gått enligt planerna.

– På måndagsmötet pratade vi också om vikten av att låta arbetet i veckan rulla på som vanligt trots det hemska som har hänt, framhåller Henrik Höglin.

Ett annat företag som har kontor på Drottninggatan är konsultbolaget Infodata IT. Under fredagseftermiddagen hade företaget två anställda på plats.

– Vi är ett konsultbolag, så de flesta av våra anställda arbetar ute hos kunder. Men för de två som var på Drottninggatan blev det förstås väldigt rörigt. Vårt kontor ligger inte i gatuplan, men de fick stanna på kontoret länge, säger Tomas Qviberg, vd för Infodata IT.

Han fick dessutom ordna hotellplatser för ytterligare två konsulter som inte bor i Stockholm.

– I det läget var det oklart om de skulle kunna ta sig hem med tåg, så då gällde det att säkra sängplatser för natten.

Under helgen har företaget haft kontinuerlig kontakt med sina anställda och under måndagen kommer de ha ett möte där den som vill prata av sig får möjlighet att göra det.

– Då kommer vi att se över om någon behöver ytterligare stöd.

Klockan 12 i dag hölls en nationell minnesstund och tyst minut för offren vid fredagens attack. Fram till dess flaggade Regeringskansliet på halv stång. Efter den tysta minuten hissades flaggan i topp.

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

David Österberg
david.osterberg@kollega.se

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält