Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann i EU-domstolen

Efter sex år kom avgörandet. EU-domstolen går på Unionens linje och slår i dag fast att uppsägningstiden för äldre gäller även efter övergång av verksamhet. Utgången kommer att få stor betydelse i hela Europa.
– Det känns oerhört glädjande och efterlängtat, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
EU-domstolen
Församlingen som beslutade ge Unionen rätt. EU-domstolen

Det var 2011 som fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS Facility Services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tagit över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra Zeneca och Apoteket AB.

Enligt lagen om anställningsskydd är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det blir tal om uppsägningar efter en så kallad övergång av verksamhet. I de flesta av Unionens kollektivavtal har personer över 55 år med tio års sammanhängande anställningstid ofta dubbel uppsägningstid, det vill säga ett helt år. Detta med anledning av att äldre anses ha svårare att hitta nytt jobb.

Eftersom de fyra Unionenmedlemmarna hade åldern inne när de blev uppsagda, och hade varit anställda sammanlagt mellan 13 och 41 år, anser Unionen att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet. Men det gjorde inte arbetsgivarsidan. Almega har drivit linjen att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid för äldre inte gäller vid övergång av verksamhet, såvida den anställde inte uppnått tio års anställning även där.

EU har särskilda skyddsregler för arbetstagare vid ofrivilligt arbetsgivarbyte, det vill säga vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan.

– Enligt överlåtelsedirektivet ska ingen missgynnas enbart på grund av övergången. Att inte få tillgodoräkna sig anställningstiden är ett missgynnande, säger David Hellman, som drivit ärendet.

Processen i det här ärendet har varit minst sagt utdragen. Unionen drev målet till Arbetsdomstolen 2012 där det dröjde två år till beslut, därefter har EU-domstolen tagit god tid på sig. Men i dag kom alltså till slut avgörandet från EU-domstolen. Domstolen slår fast att även anställningstiden hos tidigare huvudman ska räknas in.

– Domen är väldigt tydligt skriven. Det är en total seger för oss som jag ser det. Den slår fast att man har rätt att tillgodoräkna sig anställningstiden hos överlåtaren vid en uppsägning hos förvärvaren, säger David Hellman.

Ärendet skickas nu tillbaka till Arbetsdomstolen men enligt David Hellman är det mer en formsak. För de fyra Unionenmedlemmarna innebär domen att de får dubbel uppsägningstid, det vill säga ersättning för ytterligare sex månader. På Unionens bord ligger ett tiotal liknande ärenden vilande i väntan på EU-domstolens besked.

EU-domstolens avgörande kommer att få betydelse, inte bara i Sverige, utan hela Europa, enligt Unionen.

– Den stora vinsten är att vi nu vet hur det här kollektivavtalsvillkoret ska tolkas och det kommer att få stor betydelse för hela arbetsmarknaden för privata tjänstemän. Det är ett vägledande avgörande, så i den mån motsvarande principer kan tillämpas så får domen betydelse i övriga Europa också, säger David Hellman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.