Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rekordbra arbetsmarknad för Unionens medlemmar

Nyligen nådde Sverige den högsta sysselsättningsgraden sedan 1992. Bland Unionens medlemmar är det ännu bättre upp, arbetslösheten är bara 4 procent, mot 7 procent för Sverige som helhet.
Publicerad
Colourbox
Sysselsättningsgraden kommer fortsätta öka under de närmaste åren. Colourbox

I Sverige är sysselsättningsgraden 82,1 för alla mellan 20-64 år och arbetslösheten ligger på cirka 7 procent enligt siffror från Eurostat. Den genomsnittliga arbetslösheten i EU är 9,6 procent.

Att vi ligger så bra till kan vi delvis tacka de senaste årens högkonjunktur för. Antalet jobb har ökat.

– Det finns andra viktiga förklaringar också, som att kvinnor i Sverige har högt arbetskraftsdeltagande, säger Tobias Brännemo, utredare på Unionen.

Långsiktiga politiska beslut har fått in många kvinnor i arbetslivet, till exempel utbyggnaden av barnomsorgen under många år och avskaffandet av sambeskattningen 1971.

– En annan intressant faktor är att två tredjedelar av ökningen av antalet sysselsatta sker bland utrikes födda. Förra året ökade sysselsättningen med 73 000 personer, drygt 48 000 av dem var födda utomlands, säger Tobias Brännemo.

– Vi gynnas demografiskt av invandringen. De inrikes födda blir äldre och de nyanlända har en yngre åldersprofil. Det är en anledning till att få in dem i arbete så fort som möjligt.

Men allt är inte positivt på arbetsmarknaden. Tobias Brännemo pekar på en tudelning. Å ena sidan är det arbetskraftsbrist i många branscher inom näringslivet, exempelvis byggindustrin, och även i offentlig sektor. Å andra sidan sjunker inte arbetslösheten så snabbt som den borde. Många arbetslösa har en profil som inte matchar arbetsmarknaden, framför allt de som är lågutbildade och kanske inte ens har en gymnasieutbildning.

– Sysselsättningsutvecklingen fortsätter att öka i relativt hög takt de närmaste åren. Men om inte de företag som har arbetskraftsbrist sänker kraven på dem de ska anställa så kommer takten att mattas av, säger Tobias Brännemo.

Läs hela rapporten med Eurostats arbetsmarknadsstatistik.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.