Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Dyrt att inte reda ut konflikt
Arbetsgivaren borde ha rett ut situationen då en medarbetare lämnade arbetsplatsen efter ett gräl med sin chef. Görs inte detta är det att betrakta som ett avskedande, enligt en ny dom i Arbetsdomstolen. Bolaget måste nu betala ett skadestånd och utebliven lön – sammanlagt 330 000 kronor till den anställde.
Efter ett halvår som kemist på ett bolag i Gävletrakten fick mannen plötsligt sin lön halverad. Enligt arbetsgivaren fanns ett muntligt avtal om att medarbetaren skulle gå ner i tid då det inte fanns tillräckligt att göra. Kemisten nekar till att det funnits en sådan uppgörelse.
Efter åtta månader med halverad inkomst kontaktar han Unionen, bolaget kommer dock inte till förhandlingarna som rör tvisten. När bolagets chef får ett kravbrev från facket uppstår en konflikt mellan honom och den anställde. Enligt kemisten skriker chefen åt honom och slår honom även i ansiktet, något chefen förnekar.
Ett vittne i lokalen bekräftar att den ansvarige för bolaget är arg och har ett högt tonläge, däremot förekommer det aldrig något slag. Grälet slutar med att kemisten lägger nycklarna till arbetsplatsen på ett bord och lämnar kontoret i tron att han blivit avskedad. Bolagets uppfattning är att medarbetaren självmant har lämnat sin tjänst. Att arbetsgivaren därefter aldrig kontaktar honom för att kontrollera hur det verkligen förhåller sig visar sig nu bli riktigt dyrt.
Arbetsdomstolen håller med Unionen om att hanteringen är ett brott mot anställningsskyddet. Domstolen slår fast att ansvaret att reda ut oklarheter efter en upprörd situation ligger på arbetsgivaren. Görs inte detta är det att betrakta som ett avskedande.
Enligt Arbetsdomstolen har arbetsgivaren inte kunnat visa något som pekar på att kemisten verkligen hade en halvtidsanställning. Dessutom talar lönespecifikationer och arbetsgivarintyg för att Unionenmedlemmen hade kvar sin heltidstjänst.
Bolaget döms nu att betala ett ekonomiskt skadestånd till kemisten på närmare 66 000 kronor och ett allmänt skadestånd på totalt 140 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen. Dessutom ska arbetsgivaren betala den uteblivna heltidslönen på drygt 130 000 kronor plus ränta samt stå för tre fjärdedelar av rättegångskostnaderna, närmare 100 000 kronor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las
Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser.
Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med.
Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.
– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.
Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.
Varför tror du att företag använder sig av utköp?
– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.
Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”
På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm.
Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.
– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.
Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.
Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer
Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.
– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.
För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.
– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.
Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning.
Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.
