Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Det här vill Unionen ha kvar i framtidens avtal

Hur ska framtidens kollektivavtal se ut? Det ska Unionen ta reda på tillsammans med Almega och Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas förhoppningar är stora, men det finns saker som facket inte kan tänka sig att gå med på.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Nu ska Unionen och Almega bestämma hur framtidens kollektivavtal ska se ut. Colourbox

Arbetsgivarorganisationen Almega har under en längre tid talat om behovet av att modernisera avtalen. Det kravet får de nu gehör för i samband med att flexpensionen blir verklighet.

Utgångspunkten för arbetet är att kollektivavtalens roll ska stärkas, att anställningsvillkor ska regleras i avtal, att samtliga tjänstemän inom ett avtalsområde ska omfattas av samma villkor och att regleringarna ska vara likartade på samtliga av Almegas avtalsområden.

– Förhandlingsläget med Almega har länge varit kärvt. Men nu finns förhoppningsvis förutsättningar för ett mer konstruktivt arbete, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

– På andra områden, exempelvis inom industrin och handeln, har vi sedan länge ett kontinuerligt arbete med att utveckla kollektivavtalen.

Några exempel på frågor som kommer att tas upp till diskussion i projektet är olika former för lokal samverkan, kollektivavtalens täckning, lönebildning, jämställdhet samt arbetsmiljö och hälsa.

– Vi har så klart inte en identisk uppfattning om hur avtalet ska utvecklas. Det kanske viktigaste av allt är att vi etablerar den här typen av långsiktigt arbete mellan parterna, säger Niklas Hjert.

– Arbetsgivarna har intresse av att utveckla företagens konkurrenskraft. Det är vi också intresserade av, men vi måste också gynna våra medlemmar. Vi måste bidra till att säkra löneökningar, skapa trygghet i anställningen och möjlighet att utvecklas. En annan fråga är hur vi ska få bukt med arbetssituationen. Tekniken har förändrat arbetslivet, vi måste se till att den inte skapar ohälsa.

Finns det något i kollektivavtalen som inte går att ta bort?

– Ja, vårt förbund har gjort flera väldigt tydliga ställningstaganden. Vi träffar exempelvis avtal med siffror på löneökningar. Detsamma gäller till exempel lägstlönerna och vissa skyddsregler i arbetstidsavtalen.

Per Östlund, är lönebildningsexpert på Almega och har varit med att jobba fram överenskommelsen om flexpensionen. Hans förhoppning är att arbetet med framtidens kollektivavtal ska komma igång så fort de pågående förhandlingarna om ett nytt löneavtal är avslutade, och kunna presentera sina första resultat redan innan årets slut.

– Det här är ett mycket viktigt arbete för oss, men det finns ju inga garantier för vad det kommer att leda till. Vi vill definiera vilka utmaningar vi ser och vilka problem vi måste lösa. Nya branscher med nya förutsättningar kommer till i framtiden och vi måste titta på vad företagen och de anställda behöver.

Enligt Per Östlund finns det många som upplever att de nuvarande kollektivavtalen har passerat bäst före-datum, och ibland fokuserar på fel saker.

– Som exempel är vi väldigt duktiga på att reglera arbetstid i avtalen, vi pratar om minutrar och ob-tillägg. Men för dem som jobbar är det kanske viktigast att få balans i livet. Frågan är om det som står i avtalen verkligen är det som skapar bäst förutsättningar för företagen och det som de anställda är mest intresserade av, säger Per Östlund som också anser att kollektivavtalen i dag till största delen har en skyddskaraktär och reglerar vad som arbetsgivaren ska göra för att inte göra fel.

– Men om arbetsgivaren inte bara vill undvika fel utan gärna göra mer, kan det bli konflikter. Säg till exempel att ett företag har gått bra och bestämmer sig för att dela ut en extrabonus på 10 000 kronor till de anställda. Då finns risken att bonusen blir pensionsgrundande och att det då förutom arbetsgivaravgift tillkommer pensionspremie, löneskatt och kanske även semesterlön. När man börjar summera upp allt det här kanske företaget inte längre tycker att det var en så bra idé att dela ut bonusen.

Med ett öppet sinne på båda sidor kan arbetet i bästa fall leda till stora förändringar, tror Per Östlund. Men det blir inte lätt, ”det finns ett ton av historik” att kämpa mot, erkänner han.

– Men oavsett om det leder till något eller inte så är diskussionen oerhört nyttig. Vanligtvis sitter vi på olika sidor om bordet, men nu sätter vi oss tillsammans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.