Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Svensk Handel vill förändra lönesättningen

Större möjlighet att ge högre löner till vissa av tjänstemännen och enklare att förlägga de anställdas arbetstid på ett sätt som passar arbetsgivarna bättre. Det är två av Svensk Handels krav när avtalsrörelsen nu tar fart på allvar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Tomas Undin (förhandlingschef) och Karin Johansson (vd) på Svensk Handel.

Karolina Sjöberg, som är avtalsansvarig för tjänstemannaavtalen på Svensk Handel, vill inte kommentera kraven i detalj. Men ett av de två huvudområdena för arbetsgivarna inom handeln är hur lönerna fördelas.

– Dagens avtal är för stelbent, vi tycker att lönen sätts bäst på företagsnivå. Och vi vill också ge individen större möjlighet att påverka sin lön.

Utgångspunkten för Svensk Handels resonemang är att den förändring som handeln är inne i, bland annat växer e-handeln snabbt, gör att personalens kompetens blir en allt viktigare konkurrensfördel.

– En individuell lönesättning är ett viktigt verktyg som leder till ökad lönsamhet och förmåga att attrahera och behålla kompetens, säger Karolina Sjöberg.

Vill ni ta bort individgarantin?
– Jag kan inte gå in och kommentera specifika krav. Men vi är inte så förtjusta i individgarantin.

Det andra huvudområdet i avtalsrörelsen för Svensk Handel är arbetstidens förläggning. Enligt Karolina Sjöberg måste det till en förändring för att möta kundernas behov.

– Det handlar inte om att man ska jobba mer, utan om att kunna förlägga arbetstid på ett sätt som svarar upp mot konsumenternas krav. Det underlättar också för företagen att bättre tillgodose medarbetarnas behov av att kunna förena arbete och privatliv.

Svensk Handel vill därför utöka den så kallade begränsningsperioden, den tid under vilken man mäter den genomsnittliga arbetstiden. Under den perioden får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 40 timmar per vecka i snitt. I dag är begränsningsperioden fyra veckor eller en kalendermånad inom handeln. Med en länge begränsningsperiod ökar möjligheterna att låta arbetstiden variera upp och ned.

Kraven är inte på något sätt nya i avtalssammanhang, säger Karolina Sjöberg.

– Det är frågor som är ständigt återkommande, men där vi inte nått ända fram. Vi hoppas på en förändring, vi har en bra dialog med vår motpart.

Unionen vill i dagsläget inte kommentera förhandlingarna.

– I förra veckan växlade parterna avtalskrav och nu går vi hem och ser över dem på var sitt håll. Det är för tidigt att säga något om kraven. Vi har en god relation mellan parterna men självklart kommer det att vara en resa innan vi är klara, säger Unionens avtalsansvariga Kristina Fanberg.

Förutom de allmänna kraven på en löneökning på 2,8 procent, ettårigt avtal och ytterligare avsättning till flexpensionen har Unionen ett antal branschspecifika krav inom handeln. Enligt Unionens avtalswebb vill man ha en individgaranti på 460 kronor, höjda lägstalöner och att det införs möjlighet att själv välja om ersättningar för förskjuten arbetstid och övertid ska bytas mot ledig tid.

Enligt Unionen kräver arbetsgivarna bland annat att individgarantin tas bort och ersätts med en handlingsplan samt att årsarbetstid införs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.