Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Karolina Sjöberg, som är avtalsansvarig för tjänstemannaavtalen på Svensk Handel, vill inte kommentera kraven i detalj. Men ett av de två huvudområdena för arbetsgivarna inom handeln är hur lönerna fördelas.
– Dagens avtal är för stelbent, vi tycker att lönen sätts bäst på företagsnivå. Och vi vill också ge individen större möjlighet att påverka sin lön.
Utgångspunkten för Svensk Handels resonemang är att den förändring som handeln är inne i, bland annat växer e-handeln snabbt, gör att personalens kompetens blir en allt viktigare konkurrensfördel.
– En individuell lönesättning är ett viktigt verktyg som leder till ökad lönsamhet och förmåga att attrahera och behålla kompetens, säger Karolina Sjöberg.
Vill ni ta bort individgarantin?
– Jag kan inte gå in och kommentera specifika krav. Men vi är inte så förtjusta i individgarantin.
Det andra huvudområdet i avtalsrörelsen för Svensk Handel är arbetstidens förläggning. Enligt Karolina Sjöberg måste det till en förändring för att möta kundernas behov.
– Det handlar inte om att man ska jobba mer, utan om att kunna förlägga arbetstid på ett sätt som svarar upp mot konsumenternas krav. Det underlättar också för företagen att bättre tillgodose medarbetarnas behov av att kunna förena arbete och privatliv.
Svensk Handel vill därför utöka den så kallade begränsningsperioden, den tid under vilken man mäter den genomsnittliga arbetstiden. Under den perioden får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 40 timmar per vecka i snitt. I dag är begränsningsperioden fyra veckor eller en kalendermånad inom handeln. Med en länge begränsningsperiod ökar möjligheterna att låta arbetstiden variera upp och ned.
Kraven är inte på något sätt nya i avtalssammanhang, säger Karolina Sjöberg.
– Det är frågor som är ständigt återkommande, men där vi inte nått ända fram. Vi hoppas på en förändring, vi har en bra dialog med vår motpart.
Unionen vill i dagsläget inte kommentera förhandlingarna.
– I förra veckan växlade parterna avtalskrav och nu går vi hem och ser över dem på var sitt håll. Det är för tidigt att säga något om kraven. Vi har en god relation mellan parterna men självklart kommer det att vara en resa innan vi är klara, säger Unionens avtalsansvariga Kristina Fanberg.
Förutom de allmänna kraven på en löneökning på 2,8 procent, ettårigt avtal och ytterligare avsättning till flexpensionen har Unionen ett antal branschspecifika krav inom handeln. Enligt Unionens avtalswebb vill man ha en individgaranti på 460 kronor, höjda lägstalöner och att det införs möjlighet att själv välja om ersättningar för förskjuten arbetstid och övertid ska bytas mot ledig tid.
Enligt Unionen kräver arbetsgivarna bland annat att individgarantin tas bort och ersätts med en handlingsplan samt att årsarbetstid införs.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
