Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlem kan få betala skadestånd

I januari begärde en Unionenmedlem sin tidigare arbetsgivare i konkurs för att få ut semesterersättning. När det senare visade sig att han redan fått pengarna drogs konkursbegäran tillbaka. Nu kan företaget stämma mannen och kräva skadestånd.
Anita Täpp Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Janerik Henriksson/TT

47 000 kronor i utebliven semesterersättning. Det var grunden för den konkursansökan som Unionenmedlemmen, med stöd av en jurist på förbundet, lämnade in till tingsrätten den 13 januari. Knappt två veckor senare drogs ansökan tillbaka sedan det visat sig att mannen redan fått pengarna.

Enligt uppgift planerar nu Romy Foods, mannens tidigare arbetsgivare, att stämma medlemmen och kräva skadestånd.

– Vi har givetvis rätt till skadestånd som vi kommer att utkräva för att kompensera för de kostnader vi har haft i anledning av det vi drabbats av i form av negativ publicitet och skadat förtroende, säger Romy Foods koncernchef Rickard Gillblad till branschorganet Food Supply.

– Situationen har skapat problem för företaget och lett till att vissa kunder och samarbetspartners har sagt upp avtal med Romy Foods, tillägger han.

Hur kunde då detta hända?

Enligt uppgifter i Food Supply vände sig medlemmen till Unionen för att få hjälp med att få ut sin semesterersättning i oktober förra året. Sedan förbundet skickat ett kravbrev till företaget med en veckas frist och beloppet ändå inte hade betalats fick arbetsgivaren en betalningsuppmaning med en frist fram till den 12 januari.

När medlemmen då uppgav att han ännu inte hade fått några pengar lämnade Unionen, som mannens juridiska ombud, in konkursansökan till Västmanlands tingsrätt den 13 januari. Knappt två veckor senare meddelade företaget tingsrätten att man hade betalat ut semesterersättningen redan den 19 oktober – en dag efter den första fristen. Det bekräftades också av medlemmen, varpå konkursansökan direkt drogs tillbaka.

Rickard Gillblad har hävdat att både den tidigare anställde och Unionen visste om att mannen hade fått beloppet redan i oktober.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt vill inte gå in på några detaljer i fallet, men tillbakavisar bestämt att förbundet kände till utbetalningen. Han påpekar att när konkursansökan lämnades in så hade förbundet en god grund för det, baserat på de uppgifter man då hade.

– Vi har följt de regler som gäller som ombud. Det är inte Unionen, utan medlemmen, som är part och borgenär, som är konkurssökande. När vi hjälpte honom att göra det här så ansåg vi att det fanns god grund för det.

– När vi fick information om att ersättningen var betald så följde vi god inkassosed på så vis att vi omedelbart återkallade stämningen, skickade ut en dementi och informerade kreditupplysningsföretagen om detta.

Om Romy Foods beslutar sig för att stämma den tidigare anställde så kommer inte Unionen att företräda denne.

– Om arbetsgivaren stämmer medlemmen för att den har gjort något felaktigt, så är det en sak mellan arbetsgivaren och medlemmen, säger Martin Wästfelt som påpekar att han inte vill kommentera mer när det gäller det aktuella fallet.

Enligt honom kan man som privatperson ”huvudsakligen inte” ha en försäkring som skyddar en mot skadeståndanspråk, som i det här fallet. Däremot har Unionen en ansvarsförsäkring i det fall man, rent hypotetiskt, hjälper en medlem att göra något som sedan visar sig vara fel.

– Vi tar självklart ansvar för våra handlingar, vilket är reglerat i stadgar och i en ganska omfattande praxis. Men i det här fallet tycker jag man ska vara väldigt försiktig med att kommentera. Det är en ovanlig situation som har uppstått.

Kollega har sökt Richard Gillblad men inte lyckats nå någon på Romy Foods.

Därför konkursansökan

Om din arbetsgivare inte betalar ut lön eller annan ersättning ska du så snart som möjligt vända dig till ditt fackförbund och i sista hand få hjälp med att göra en konkursansökan. Det för att säkra din rätt till den statliga lönegarantin och därmed din fordran om arbetsgivaren skulle gå i konkurs.
Unionen har årligen runt ett par hundra sådana ärenden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen