Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlem kan få betala skadestånd

I januari begärde en Unionenmedlem sin tidigare arbetsgivare i konkurs för att få ut semesterersättning. När det senare visade sig att han redan fått pengarna drogs konkursbegäran tillbaka. Nu kan företaget stämma mannen och kräva skadestånd.
Anita Täpp Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Janerik Henriksson/TT

47 000 kronor i utebliven semesterersättning. Det var grunden för den konkursansökan som Unionenmedlemmen, med stöd av en jurist på förbundet, lämnade in till tingsrätten den 13 januari. Knappt två veckor senare drogs ansökan tillbaka sedan det visat sig att mannen redan fått pengarna.

Enligt uppgift planerar nu Romy Foods, mannens tidigare arbetsgivare, att stämma medlemmen och kräva skadestånd.

– Vi har givetvis rätt till skadestånd som vi kommer att utkräva för att kompensera för de kostnader vi har haft i anledning av det vi drabbats av i form av negativ publicitet och skadat förtroende, säger Romy Foods koncernchef Rickard Gillblad till branschorganet Food Supply.

– Situationen har skapat problem för företaget och lett till att vissa kunder och samarbetspartners har sagt upp avtal med Romy Foods, tillägger han.

Hur kunde då detta hända?

Enligt uppgifter i Food Supply vände sig medlemmen till Unionen för att få hjälp med att få ut sin semesterersättning i oktober förra året. Sedan förbundet skickat ett kravbrev till företaget med en veckas frist och beloppet ändå inte hade betalats fick arbetsgivaren en betalningsuppmaning med en frist fram till den 12 januari.

När medlemmen då uppgav att han ännu inte hade fått några pengar lämnade Unionen, som mannens juridiska ombud, in konkursansökan till Västmanlands tingsrätt den 13 januari. Knappt två veckor senare meddelade företaget tingsrätten att man hade betalat ut semesterersättningen redan den 19 oktober – en dag efter den första fristen. Det bekräftades också av medlemmen, varpå konkursansökan direkt drogs tillbaka.

Rickard Gillblad har hävdat att både den tidigare anställde och Unionen visste om att mannen hade fått beloppet redan i oktober.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt vill inte gå in på några detaljer i fallet, men tillbakavisar bestämt att förbundet kände till utbetalningen. Han påpekar att när konkursansökan lämnades in så hade förbundet en god grund för det, baserat på de uppgifter man då hade.

– Vi har följt de regler som gäller som ombud. Det är inte Unionen, utan medlemmen, som är part och borgenär, som är konkurssökande. När vi hjälpte honom att göra det här så ansåg vi att det fanns god grund för det.

– När vi fick information om att ersättningen var betald så följde vi god inkassosed på så vis att vi omedelbart återkallade stämningen, skickade ut en dementi och informerade kreditupplysningsföretagen om detta.

Om Romy Foods beslutar sig för att stämma den tidigare anställde så kommer inte Unionen att företräda denne.

– Om arbetsgivaren stämmer medlemmen för att den har gjort något felaktigt, så är det en sak mellan arbetsgivaren och medlemmen, säger Martin Wästfelt som påpekar att han inte vill kommentera mer när det gäller det aktuella fallet.

Enligt honom kan man som privatperson ”huvudsakligen inte” ha en försäkring som skyddar en mot skadeståndanspråk, som i det här fallet. Däremot har Unionen en ansvarsförsäkring i det fall man, rent hypotetiskt, hjälper en medlem att göra något som sedan visar sig vara fel.

– Vi tar självklart ansvar för våra handlingar, vilket är reglerat i stadgar och i en ganska omfattande praxis. Men i det här fallet tycker jag man ska vara väldigt försiktig med att kommentera. Det är en ovanlig situation som har uppstått.

Kollega har sökt Richard Gillblad men inte lyckats nå någon på Romy Foods.

Därför konkursansökan

Om din arbetsgivare inte betalar ut lön eller annan ersättning ska du så snart som möjligt vända dig till ditt fackförbund och i sista hand få hjälp med att göra en konkursansökan. Det för att säkra din rätt till den statliga lönegarantin och därmed din fordran om arbetsgivaren skulle gå i konkurs.
Unionen har årligen runt ett par hundra sådana ärenden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan