Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya låglönejobb får nobben av Unionen

Unionen säger tvärt nej till förslaget om att inrätta jobb med särskilt låga löner för nyanlända.
"Jag tror inte på idén inom vårt organisationsområde", säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kvinna i reception talar i telefon.
Sekreterare och vaktmästare är ett par av AER:s förslag på "enkla jobb" som Unionen organiserar. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, under ledning av professor Lars Calmfors, föreslog häromdagen att fack och arbetsgivare ska komma överens om nya låglönejobb. Det ska handla om ”enkla jobb” som inte finns i dag med minimilöner betydligt lägre än dagens. På det viset ska jobbchanserna för utrikes födda öka.

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, är kritisk till förslaget.

– Vi tror att man ska vara väldigt försiktig med åtgärder som riskerar att skapa ökad polarisering på arbetsmarknaden. Gruppen nyanlända är ingen homogen grupp där alla är likadana. Vad som är lämpliga åtgärder måste bedömas utifrån individens utbildningsnivå, kompetens och erfarenheter, säger han.

Som exempel på vilka de ”enkla jobben” skulle kunna vara anger professor Calmfors expertråd bland annat vaktmästartjänster och sekreterartjänster på kontor, två yrken som Unionen organiserar.

Men Niklas Hjert ser ingen anledning för Unionen att teckna avtal om de nya låglönejobben.

– För oss är det inte aktuellt. Vi har tidigare haft en dialog med arbetsgivarorganisationerna för att se om det finns jobb inom tjänstemannaområdet som skulle kunna fungera som vägar in på arbetsmarknaden. Vi har inte lyckades identifiera några yrkesgrupper av större betydelse.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet anser också att det finns anledning att diskutera industrins roll som lönenormerande på svensk arbetsmarknad. Rådet menar att industrin i högre utsträckning än i dag kan behöva väga in övriga sektorer för att inte modellen ska kollapsa i framtiden. I det läget finns risk att man faller tillbaka i ett tillstånd av okordinerade löneökningar, anser AER.

– Vi kan konstatera att de tror på Industriavtalet. Det är bra att de har landat i att det har varit en väldigt framgångsrik modell för Sverige. Men modellen är så klart utmanad, så är det i varje avtalsrörelse. Vi kan inte veta säkert att den håller, men det finns inget bättre alternativ, säger Niklas Hjert.

Enligt Niklas Hjert är AER:s idé om att hemmamarknaden ska ha en högre löneökning än den exportberoende industrin är omöjlig att förena med industrins lönenormerande roll.

– Utan de internationellt konkurrensutsatta sektorerna faller även många hemmamarknader, exempelvis är en stor del av tjänstesektorn beroende av att leverera till industrin.

Även Svenskt Näringsliv och LO avvisar tanken på att man måste rucka på industrins roll som lönesättande även för andra delar av ekonomin.

– I dag är i princip alla marknader utsatta för internationell konkurrens och då är det viktigt att industrin normerar, säger Peter Jeppsson, vice vd i Svenskt Näringsliv, till Arbetsmarknadsnytt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.