Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

35 år som konstruktör - så har yrket förändrats

De flesta som har jobbat ett tag kan nog blicka tillbaka i karriären och komma på flera exempel på hur just deras bransch har förändrats genom åren. Inom vissa yrken har utvecklingen varit nästan explosionsartad. Det kan konstruktören Susanne Karlsson på Volvo AB intyga.
Petra Rendik Publicerad
Susanne Karlsson framför sin skärm och arbetsplats.
Susanne Karlsson har varit konstruktör i 35 år. Foto: Privat

Susanne Karlsson är minst sagt rutinerad. Hon har jobbat inom teknikbranschen sedan hon gick ut gymnasiet för snart 35 år sedan.

De senaste 20 åren har hon arbetat på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna som konstruktör. Jobbet går ut på att skissa eller konstruera olika redskap och maskintillbehör. På 80-talet, när hon var ny i arbetslivet, ritade hennes kollegor för hand med tuschpennor på plankor.

– Men jag hann aldrig rita så mycket, vi hade börjat använda datorn alltmer när jag började jobba. Det var kul och det var nytt, säger Susanne som ändå tycker att den största tekniska förändringen var när man gick över från 2D till 3D.

– Någon gång på slutet av 90-talet kunde vi klicka på 3D-bilden och få ut alla vyer på en gång utan att behöva rita till det.

Men att ha en egen dator då var inte att drömma om minns Susanne. Alla fick samsas om en eller två datorer. Och hann du inte klart din ritning fick du boka en ny tid dagen efter. Ritningarna skickades sedan till en skrivarcentral och kom, med lite tur, tillbaka dagen efter med posten.

– I dag finns det ju inte en tanke på att behöva vänta en minut på någonting. Det är kanske den största förändringen de senaste åren, allt ska gå fort och allt går fortare.

På 80- och 90-talet fanns det tid att lära sig till exempel nya program eller sätt att arbeta.  Susanne Karlsson minns utbildningar som varade en vecka.  I dag har kompetensutvecklingen bantats ner till e-kurser och enstaka seminarier på jobbet berättar hon.

Vad tror då Susanne att framtidens konstruktörer behöver kunna?

Arbetsmarknaden ser god ut inom flera tekniska yrken. Just nu råder det också brist på konstruktörer på Susannes avdelning.

Hennes råd är att tänka mångsidighet eller multikompetens.  Nu räcker det inte att bara vara bra på motorer utan du ska helst kunna el och programmering också. Susanne har märkt att hon alltmer måste kunna ta eget ansvar och lösa problem med hjälp av kollegor eller på egen hand, även när det är sådant hon faktiskt inte kan. Därför är en gedigen utbildning, helst på högskola, bra att ha i grunden.

Men samtidigt kommer en högskoleexamen inte vara helt avgörande för att lyckas som konstruktör.

– Man kanske har programmering som hobby och blir jätteduktig på det. Och när det kommer till lönen så är inte utbildning allt. Förr gällde ju högre utbildning, desto högre lön. I dag räknas vad du presterar mycket mer än en gammal examen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.