Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

35 år som konstruktör - så har yrket förändrats

De flesta som har jobbat ett tag kan nog blicka tillbaka i karriären och komma på flera exempel på hur just deras bransch har förändrats genom åren. Inom vissa yrken har utvecklingen varit nästan explosionsartad. Det kan konstruktören Susanne Karlsson på Volvo AB intyga.
Petra Rendik Publicerad
Susanne Karlsson framför sin skärm och arbetsplats.
Susanne Karlsson har varit konstruktör i 35 år. Foto: Privat

Susanne Karlsson är minst sagt rutinerad. Hon har jobbat inom teknikbranschen sedan hon gick ut gymnasiet för snart 35 år sedan.

De senaste 20 åren har hon arbetat på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna som konstruktör. Jobbet går ut på att skissa eller konstruera olika redskap och maskintillbehör. På 80-talet, när hon var ny i arbetslivet, ritade hennes kollegor för hand med tuschpennor på plankor.

– Men jag hann aldrig rita så mycket, vi hade börjat använda datorn alltmer när jag började jobba. Det var kul och det var nytt, säger Susanne som ändå tycker att den största tekniska förändringen var när man gick över från 2D till 3D.

– Någon gång på slutet av 90-talet kunde vi klicka på 3D-bilden och få ut alla vyer på en gång utan att behöva rita till det.

Men att ha en egen dator då var inte att drömma om minns Susanne. Alla fick samsas om en eller två datorer. Och hann du inte klart din ritning fick du boka en ny tid dagen efter. Ritningarna skickades sedan till en skrivarcentral och kom, med lite tur, tillbaka dagen efter med posten.

– I dag finns det ju inte en tanke på att behöva vänta en minut på någonting. Det är kanske den största förändringen de senaste åren, allt ska gå fort och allt går fortare.

På 80- och 90-talet fanns det tid att lära sig till exempel nya program eller sätt att arbeta.  Susanne Karlsson minns utbildningar som varade en vecka.  I dag har kompetensutvecklingen bantats ner till e-kurser och enstaka seminarier på jobbet berättar hon.

Vad tror då Susanne att framtidens konstruktörer behöver kunna?

Arbetsmarknaden ser god ut inom flera tekniska yrken. Just nu råder det också brist på konstruktörer på Susannes avdelning.

Hennes råd är att tänka mångsidighet eller multikompetens.  Nu räcker det inte att bara vara bra på motorer utan du ska helst kunna el och programmering också. Susanne har märkt att hon alltmer måste kunna ta eget ansvar och lösa problem med hjälp av kollegor eller på egen hand, även när det är sådant hon faktiskt inte kan. Därför är en gedigen utbildning, helst på högskola, bra att ha i grunden.

Men samtidigt kommer en högskoleexamen inte vara helt avgörande för att lyckas som konstruktör.

– Man kanske har programmering som hobby och blir jätteduktig på det. Och när det kommer till lönen så är inte utbildning allt. Förr gällde ju högre utbildning, desto högre lön. I dag räknas vad du presterar mycket mer än en gammal examen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.