Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

35 år som konstruktör - så har yrket förändrats

De flesta som har jobbat ett tag kan nog blicka tillbaka i karriären och komma på flera exempel på hur just deras bransch har förändrats genom åren. Inom vissa yrken har utvecklingen varit nästan explosionsartad. Det kan konstruktören Susanne Karlsson på Volvo AB intyga.
Petra Rendik Publicerad
Susanne Karlsson framför sin skärm och arbetsplats.
Susanne Karlsson har varit konstruktör i 35 år. Foto: Privat

Susanne Karlsson är minst sagt rutinerad. Hon har jobbat inom teknikbranschen sedan hon gick ut gymnasiet för snart 35 år sedan.

De senaste 20 åren har hon arbetat på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna som konstruktör. Jobbet går ut på att skissa eller konstruera olika redskap och maskintillbehör. På 80-talet, när hon var ny i arbetslivet, ritade hennes kollegor för hand med tuschpennor på plankor.

– Men jag hann aldrig rita så mycket, vi hade börjat använda datorn alltmer när jag började jobba. Det var kul och det var nytt, säger Susanne som ändå tycker att den största tekniska förändringen var när man gick över från 2D till 3D.

– Någon gång på slutet av 90-talet kunde vi klicka på 3D-bilden och få ut alla vyer på en gång utan att behöva rita till det.

Men att ha en egen dator då var inte att drömma om minns Susanne. Alla fick samsas om en eller två datorer. Och hann du inte klart din ritning fick du boka en ny tid dagen efter. Ritningarna skickades sedan till en skrivarcentral och kom, med lite tur, tillbaka dagen efter med posten.

– I dag finns det ju inte en tanke på att behöva vänta en minut på någonting. Det är kanske den största förändringen de senaste åren, allt ska gå fort och allt går fortare.

På 80- och 90-talet fanns det tid att lära sig till exempel nya program eller sätt att arbeta.  Susanne Karlsson minns utbildningar som varade en vecka.  I dag har kompetensutvecklingen bantats ner till e-kurser och enstaka seminarier på jobbet berättar hon.

Vad tror då Susanne att framtidens konstruktörer behöver kunna?

Arbetsmarknaden ser god ut inom flera tekniska yrken. Just nu råder det också brist på konstruktörer på Susannes avdelning.

Hennes råd är att tänka mångsidighet eller multikompetens.  Nu räcker det inte att bara vara bra på motorer utan du ska helst kunna el och programmering också. Susanne har märkt att hon alltmer måste kunna ta eget ansvar och lösa problem med hjälp av kollegor eller på egen hand, även när det är sådant hon faktiskt inte kan. Därför är en gedigen utbildning, helst på högskola, bra att ha i grunden.

Men samtidigt kommer en högskoleexamen inte vara helt avgörande för att lyckas som konstruktör.

– Man kanske har programmering som hobby och blir jätteduktig på det. Och när det kommer till lönen så är inte utbildning allt. Förr gällde ju högre utbildning, desto högre lön. I dag räknas vad du presterar mycket mer än en gammal examen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.