Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Hårdare krav hjälper inte mot arbetslöshet

Under de senaste 30 åren har det blivit svårare för arbetslösa att få rätt till ersättning från a-kassan. Kraven har hårdnat och straffåtgärderna har blivit fler för att sparar pengar. Men det leder ändå inte till att fler kommer ut i arbete, visar ny forskning.
Petra Rendik Publicerad
Bertil Ericson / TT
De länder som har tuffast krav på arbetssökande är också de som är sämst på att få ut människor i arbetslivet, enligt ny forskning. Bertil Ericson / TT

Statsvetare på Lunds Universitet har studerat arbetsmarknadspolitiska åtgärder i 22 olika länder från 70-talet och framåt. Åtgärderna skiljer sig till viss del åt mellan de olika länderna men en tydlig trend är att kraven på arbetslösa har hårdnat. Dagarna då man har rätt till ersättning från a-kassan har blivit färre, kraven på vilka jobb som man måste vara beredd på att söka har blivit fler och anses den arbetslöse inte vara aktiv nog i sitt jobbsökande riskerar man hårdare sanktioner.

Studien visar också att starka enpartiregeringar oftare ägnar sig åt åtstramningar medan svagare koalitionsregeringar kombinerar tuffare regler med olika stödåtgärder som till exempel arbetsmarknadsutbildningar.

Men hjälper en hårdare linje? Nej, menar statsvetarna bakom studien. De länder som har tuffast krav på arbetssökande är också de som är sämst på att få ut människor i arbetslivet.

– Våra studier tyder på att det inte hjälper att ta till storsläggan för att tvinga ut arbetslösa i arbete. Små knuffar i rätt riktning verkar ge större effekt, säger Lundastatsvetaren Carl Knotz i ett pressmeddelande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.