Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så blir arbetslivet 2017

Ökat skydd för visselblåsare. Jämställda löner. Portfoliokarriär och good food till lunch. Arbetsåret 2017 bjuder på många nyheter. Vi bad några trendanalytiker spana i kristallkulan.
Publicerad
Colourbox
Här är Kollegas trendspaning över arbetslivet 2017. Colourbox

REKRYTERING & KARRIÄR
Källa: Sofia Rasmussen, trendanalytiker på Rasmussen analys

MULTIGENERATIONELLT ARBETSLIV
Vi jobbar och lever allt längre och gamla och unga möts i större utsträckning i yrkeslivet. Krockarna mellan människor och generationer kan bli starkare. Därför kommer det att behövas ett ständigt samtal om vilka vi är och vad som är meningsfullt.

CHEF MED VÄRDERINGAR
Det räcker inte längre att fastställa organisationens kärnvärden och inte göra något mer. Allt fler söker arbete som ger mening och kan bidra till den personliga utvecklingen. För att bli en attraktiv arbetsgivare för många gäller det att ha ett ständigt pågående samtal om värderingar.

Läs mer: Så behåller du bra medarbetare

GIGEKONOMIN ÄR HÄR
Allt fler gör gig på olika jobb. Ordet gig är lånat från musikbranschen och syftar på tillfälliga anställningar och frilansande. Fortfarande dominerar de fasta anställningarna men långsiktigt blir allt fler sina egna arbetsgivare.

CROWDWORKING
Gigekonomin underlättas av digitala plattformar som Crowdworker och Testbirds. Enligt en undersökning från fackförbundsorganisationen Uni Europa 2016, som bland annat finansierats av Unionen, arbetar 12 procent av svenskarna via den här typen av plattfomar. 24 procent av de här plattformsarbetarna har uppdragen som huvudsaklig inkomstkälla.

POPPIS MED PORTFOLIOKARRIÄR
”Så vad jobbar du med?” har inget svar om frågan ställs till en portfoliokarriärist. Denna kombinerar summan av sina olika talanger och kompetenser, portfolion, och arbetar med flera olika saker samtidigt. 

Läs mer: Maxa ledigheten 2017

Att röra sig snabbast inom nya områden kommer vara viktigare än att vara bäst på det gamla. - Troed Troedson, framtidsanalytiker

LAGAR & REGLER
Källa: Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen

BÄTTRE SKYDD FÖR VISSLARE
Den 1 januari trädde en ny lag i kraft som ger bättre skydd för personer inom organisationer, myndigheter och företag som slår larm om missförhållanden på jobbet. Visselblåsare fyller en viktig funktion i samhället eftersom de kan rikta strålkastarljuset mot missförhållanden vilket kan leda till att de rättas till.

Läs mer: Vikten av att våga vissla

JÄMSTÄLLDA LÖNER I FOKUS
Det blir skarpare krav på att lönerna årligen ska kartläggas. Syftet är bland annat att komma till rätta med oskäliga löneskillnader mellan könen.

Läs mer: Företag struntar i att granska orättvisa löner

UPPSTYRT FÖR NYANLÄNDA
Vad ska gälla när nyanlända nu ska etablera sig på arbetsmarknaden? Unionen sätter press på tydliga regler när det gäller krav på löner och avtal mellan arbetsmarknadens parter.

ÄNNU MER OM JOBBSTRESS
Nu kommer vi på allvar att få se vad som händer när det gäller att tillämpa de nya reglerna från Arbetsmiljöverket för att få bukt med jobbstressen. Vänta dig ännu mer diskussioner om balans i livet. I kölvattnet kanske det kommer en diskussion om arbetstidsförkortning.

 

TEKNIK & PRYLAR
Källa: Åsa Wallenrud, prylexpert

VR SLÅR IGENOM BRETT
Virtual Reality, VR, används allt mer i utveckling av produkter och tjänster, men också för att förhöja tjänster och upplevelser. Arkitekter kan låta kunder uppleva miljön innan den finns. Resebranschen kan visa upp hotell eller resmål med hjälp av VR. Inom vård och omsorg kan VR användas för att till exempel visa medarbetarna hur en fysiskt handikappad person har det.

JOBBMOLNET VÄXER
Alla ska kunna arbeta var de än är, inte bara på kontoret. Allt fler CRM- och HR-system blir mer molnbaserade. Facebook Workplace, där man kan integrera sådana tjänster, växer.

Läs mer: Molnet - Vad är det?

 

PÅ TALLRIKEN
Källa: Ingela Stenson, omvärldsanalytiker på United Minds

SÄG HEJ TILL KÖKSROBOTEN
Trött efter jobbet? Då kan det vara skönt att ha en köksrobot som hjälper till med middagsbestyren och även diskar efter maten. Din hjälpreda har två armar fästa i väggen och du programmerar den via datorn.

Läs mer: Robot tar plats i ledningsgrupp

TRENDIGA POKE BOWLS
Den trendiga Hawaiianska rätten Poke Bowl sprider sig som en löpeld över landet. Allt fler satsar på den hälsosamma snabbmaten med ris, grönsaker och marinerad fisk serverad i en skål. Perfekt lunchmat!

SNABBMAT – JA TACK!
Nu äter vi fast food utan att skämmas. Snabbmaten har nämligen genomgått en klassresa och blivit god – i flera bemärkelser. Fast food har uppgraderats till good food och är numera nyttig, aptitlig och snygg.

Bilder: Colourbox

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se​

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

84

… procent i åldern 16–29 år känner sig kreativa enligt Ungdomsfokus 2016. Bara 50 procent säger sig få utlopp för sin kreativitet på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Unionen: Jobben blir färre i AI-utsatta yrken – ”Tysta varsel”

Jobben blir färre inom AI-exponerade yrken. Företag som har infört AI planerar fler neddragningar än andra. Och facket är inte med på banan. Det konstaterar Unionen i en ny rapport.
Noa Kristiansson Publicerad 18 november 2026, kl 09:46
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.