kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Så blir arbetslivet 2017

Ökat skydd för visselblåsare. Jämställda löner. Portfoliokarriär och good food till lunch. Arbetsåret 2017 bjuder på många nyheter. Vi bad några trendanalytiker spana i kristallkulan.
Publicerad
Colourbox
Här är Kollegas trendspaning över arbetslivet 2017. Colourbox

REKRYTERING & KARRIÄR
Källa: Sofia Rasmussen, trendanalytiker på Rasmussen analys

MULTIGENERATIONELLT ARBETSLIV
Vi jobbar och lever allt längre och gamla och unga möts i större utsträckning i yrkeslivet. Krockarna mellan människor och generationer kan bli starkare. Därför kommer det att behövas ett ständigt samtal om vilka vi är och vad som är meningsfullt.

CHEF MED VÄRDERINGAR
Det räcker inte längre att fastställa organisationens kärnvärden och inte göra något mer. Allt fler söker arbete som ger mening och kan bidra till den personliga utvecklingen. För att bli en attraktiv arbetsgivare för många gäller det att ha ett ständigt pågående samtal om värderingar.

Läs mer: Så behåller du bra medarbetare

GIGEKONOMIN ÄR HÄR
Allt fler gör gig på olika jobb. Ordet gig är lånat från musikbranschen och syftar på tillfälliga anställningar och frilansande. Fortfarande dominerar de fasta anställningarna men långsiktigt blir allt fler sina egna arbetsgivare.

CROWDWORKING
Gigekonomin underlättas av digitala plattformar som Crowdworker och Testbirds. Enligt en undersökning från fackförbundsorganisationen Uni Europa 2016, som bland annat finansierats av Unionen, arbetar 12 procent av svenskarna via den här typen av plattfomar. 24 procent av de här plattformsarbetarna har uppdragen som huvudsaklig inkomstkälla.

POPPIS MED PORTFOLIOKARRIÄR
”Så vad jobbar du med?” har inget svar om frågan ställs till en portfoliokarriärist. Denna kombinerar summan av sina olika talanger och kompetenser, portfolion, och arbetar med flera olika saker samtidigt. 

Läs mer: Maxa ledigheten 2017

Att röra sig snabbast inom nya områden kommer vara viktigare än att vara bäst på det gamla. - Troed Troedson, framtidsanalytiker

LAGAR & REGLER
Källa: Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen

BÄTTRE SKYDD FÖR VISSLARE
Den 1 januari trädde en ny lag i kraft som ger bättre skydd för personer inom organisationer, myndigheter och företag som slår larm om missförhållanden på jobbet. Visselblåsare fyller en viktig funktion i samhället eftersom de kan rikta strålkastarljuset mot missförhållanden vilket kan leda till att de rättas till.

Läs mer: Vikten av att våga vissla

JÄMSTÄLLDA LÖNER I FOKUS
Det blir skarpare krav på att lönerna årligen ska kartläggas. Syftet är bland annat att komma till rätta med oskäliga löneskillnader mellan könen.

Läs mer: Företag struntar i att granska orättvisa löner

UPPSTYRT FÖR NYANLÄNDA
Vad ska gälla när nyanlända nu ska etablera sig på arbetsmarknaden? Unionen sätter press på tydliga regler när det gäller krav på löner och avtal mellan arbetsmarknadens parter.

ÄNNU MER OM JOBBSTRESS
Nu kommer vi på allvar att få se vad som händer när det gäller att tillämpa de nya reglerna från Arbetsmiljöverket för att få bukt med jobbstressen. Vänta dig ännu mer diskussioner om balans i livet. I kölvattnet kanske det kommer en diskussion om arbetstidsförkortning.

 

TEKNIK & PRYLAR
Källa: Åsa Wallenrud, prylexpert

VR SLÅR IGENOM BRETT
Virtual Reality, VR, används allt mer i utveckling av produkter och tjänster, men också för att förhöja tjänster och upplevelser. Arkitekter kan låta kunder uppleva miljön innan den finns. Resebranschen kan visa upp hotell eller resmål med hjälp av VR. Inom vård och omsorg kan VR användas för att till exempel visa medarbetarna hur en fysiskt handikappad person har det.

JOBBMOLNET VÄXER
Alla ska kunna arbeta var de än är, inte bara på kontoret. Allt fler CRM- och HR-system blir mer molnbaserade. Facebook Workplace, där man kan integrera sådana tjänster, växer.

Läs mer: Molnet - Vad är det?

 

PÅ TALLRIKEN
Källa: Ingela Stenson, omvärldsanalytiker på United Minds

SÄG HEJ TILL KÖKSROBOTEN
Trött efter jobbet? Då kan det vara skönt att ha en köksrobot som hjälper till med middagsbestyren och även diskar efter maten. Din hjälpreda har två armar fästa i väggen och du programmerar den via datorn.

Läs mer: Robot tar plats i ledningsgrupp

TRENDIGA POKE BOWLS
Den trendiga Hawaiianska rätten Poke Bowl sprider sig som en löpeld över landet. Allt fler satsar på den hälsosamma snabbmaten med ris, grönsaker och marinerad fisk serverad i en skål. Perfekt lunchmat!

SNABBMAT – JA TACK!
Nu äter vi fast food utan att skämmas. Snabbmaten har nämligen genomgått en klassresa och blivit god – i flera bemärkelser. Fast food har uppgraderats till good food och är numera nyttig, aptitlig och snygg.

Bilder: Colourbox

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se​

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

84

… procent i åldern 16–29 år känner sig kreativa enligt Ungdomsfokus 2016. Bara 50 procent säger sig få utlopp för sin kreativitet på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.

Läs även