Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så blir arbetslivet 2017

Ökat skydd för visselblåsare. Jämställda löner. Portfoliokarriär och good food till lunch. Arbetsåret 2017 bjuder på många nyheter. Vi bad några trendanalytiker spana i kristallkulan.
Publicerad
Colourbox
Här är Kollegas trendspaning över arbetslivet 2017. Colourbox

REKRYTERING & KARRIÄR
Källa: Sofia Rasmussen, trendanalytiker på Rasmussen analys

MULTIGENERATIONELLT ARBETSLIV
Vi jobbar och lever allt längre och gamla och unga möts i större utsträckning i yrkeslivet. Krockarna mellan människor och generationer kan bli starkare. Därför kommer det att behövas ett ständigt samtal om vilka vi är och vad som är meningsfullt.

CHEF MED VÄRDERINGAR
Det räcker inte längre att fastställa organisationens kärnvärden och inte göra något mer. Allt fler söker arbete som ger mening och kan bidra till den personliga utvecklingen. För att bli en attraktiv arbetsgivare för många gäller det att ha ett ständigt pågående samtal om värderingar.

Läs mer: Så behåller du bra medarbetare

GIGEKONOMIN ÄR HÄR
Allt fler gör gig på olika jobb. Ordet gig är lånat från musikbranschen och syftar på tillfälliga anställningar och frilansande. Fortfarande dominerar de fasta anställningarna men långsiktigt blir allt fler sina egna arbetsgivare.

CROWDWORKING
Gigekonomin underlättas av digitala plattformar som Crowdworker och Testbirds. Enligt en undersökning från fackförbundsorganisationen Uni Europa 2016, som bland annat finansierats av Unionen, arbetar 12 procent av svenskarna via den här typen av plattfomar. 24 procent av de här plattformsarbetarna har uppdragen som huvudsaklig inkomstkälla.

POPPIS MED PORTFOLIOKARRIÄR
”Så vad jobbar du med?” har inget svar om frågan ställs till en portfoliokarriärist. Denna kombinerar summan av sina olika talanger och kompetenser, portfolion, och arbetar med flera olika saker samtidigt. 

Läs mer: Maxa ledigheten 2017

Att röra sig snabbast inom nya områden kommer vara viktigare än att vara bäst på det gamla. - Troed Troedson, framtidsanalytiker

LAGAR & REGLER
Källa: Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen

BÄTTRE SKYDD FÖR VISSLARE
Den 1 januari trädde en ny lag i kraft som ger bättre skydd för personer inom organisationer, myndigheter och företag som slår larm om missförhållanden på jobbet. Visselblåsare fyller en viktig funktion i samhället eftersom de kan rikta strålkastarljuset mot missförhållanden vilket kan leda till att de rättas till.

Läs mer: Vikten av att våga vissla

JÄMSTÄLLDA LÖNER I FOKUS
Det blir skarpare krav på att lönerna årligen ska kartläggas. Syftet är bland annat att komma till rätta med oskäliga löneskillnader mellan könen.

Läs mer: Företag struntar i att granska orättvisa löner

UPPSTYRT FÖR NYANLÄNDA
Vad ska gälla när nyanlända nu ska etablera sig på arbetsmarknaden? Unionen sätter press på tydliga regler när det gäller krav på löner och avtal mellan arbetsmarknadens parter.

ÄNNU MER OM JOBBSTRESS
Nu kommer vi på allvar att få se vad som händer när det gäller att tillämpa de nya reglerna från Arbetsmiljöverket för att få bukt med jobbstressen. Vänta dig ännu mer diskussioner om balans i livet. I kölvattnet kanske det kommer en diskussion om arbetstidsförkortning.

 

TEKNIK & PRYLAR
Källa: Åsa Wallenrud, prylexpert

VR SLÅR IGENOM BRETT
Virtual Reality, VR, används allt mer i utveckling av produkter och tjänster, men också för att förhöja tjänster och upplevelser. Arkitekter kan låta kunder uppleva miljön innan den finns. Resebranschen kan visa upp hotell eller resmål med hjälp av VR. Inom vård och omsorg kan VR användas för att till exempel visa medarbetarna hur en fysiskt handikappad person har det.

JOBBMOLNET VÄXER
Alla ska kunna arbeta var de än är, inte bara på kontoret. Allt fler CRM- och HR-system blir mer molnbaserade. Facebook Workplace, där man kan integrera sådana tjänster, växer.

Läs mer: Molnet - Vad är det?

 

PÅ TALLRIKEN
Källa: Ingela Stenson, omvärldsanalytiker på United Minds

SÄG HEJ TILL KÖKSROBOTEN
Trött efter jobbet? Då kan det vara skönt att ha en köksrobot som hjälper till med middagsbestyren och även diskar efter maten. Din hjälpreda har två armar fästa i väggen och du programmerar den via datorn.

Läs mer: Robot tar plats i ledningsgrupp

TRENDIGA POKE BOWLS
Den trendiga Hawaiianska rätten Poke Bowl sprider sig som en löpeld över landet. Allt fler satsar på den hälsosamma snabbmaten med ris, grönsaker och marinerad fisk serverad i en skål. Perfekt lunchmat!

SNABBMAT – JA TACK!
Nu äter vi fast food utan att skämmas. Snabbmaten har nämligen genomgått en klassresa och blivit god – i flera bemärkelser. Fast food har uppgraderats till good food och är numera nyttig, aptitlig och snygg.

Bilder: Colourbox

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

84

… procent i åldern 16–29 år känner sig kreativa enligt Ungdomsfokus 2016. Bara 50 procent säger sig få utlopp för sin kreativitet på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.