Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kraftig ökning av förhandlingar i Norrbotten

Omorganisationer, högre avkastningskrav och arbetsgivare som lärt sig när de ska kontakta facket. Det är några orsaker till att Unionens förhandlingar ökat med 138 procent i Norrbotten de senaste tre åren.
Ola Rennstam, Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
I Unionen Norrbotten har förhandlingsärendena ökat med 138 procent de senaste tre åren. Colourbox

En sammanställning över antalet förhandlingsärenden i Unionens 18 regioner som tidningen Kollega låtit ta fram visar att det skett en markant ökning i elva av regionerna. Störst är ökningen i Norrbotten, där ärendena ökat med 138 procent de senaste tre åren.

– Det är svårt att säga vad det ökade trycket beror på men vi ser att det sker omorganisationer allt oftare. Det har blivit vanligare med fusioner, många företag köps upp eller går ihop till större affärsenheter. Dessutom har många verksamheter höga avkastningskrav och ska bantas oavsett att man går plus därför att resultatet inte är tillräckligt bra jämfört med budget eller att man ska ha större avkastning nästa år, säger Siw Ahlfort, regional ombudsman Unionen Norrbotten.

En positiv utveckling som kan ha bidragit till ökningen är, enligt Siw Ahlfort, att arbetsgivare har blivit bättre på att veta när de ska begära förhandling.

– Nästan alla arbetsgivare vet att de ska förhandla vid uppsägningar men vid andra typer av organisationsförändringar och omplaceringar har kunskapen blivit bättre. Det kan också vara så att allt fler medlemmar ringer oss och får veta det är en förhandlingssituation och går tillbaka till arbetsgivaren. Men det finns fortfarande finns ett stort mörkertal, säger hon.

Har ni haft några stora varsel under den här tiden?
– Nej, vi har varit i en högkonjunktur och är till stor del fortfarande.

Är det någon särskild typ av ärenden som har ökat?
–Både ärenden som rör arbetsmiljö och arbetstid har ökat. Ett typiskt arbetstidsärende är att man behöver ta ut extra övertid för att det finns vissa personer som har vissa kompetenser, som man redan har utnyttjat hårt och behöver utnyttja lite till för att klara verksamheten. Det är också en följd av att man har snävat in organisationen och inte har så många personer som gör samma saker.

Kan ökningen bero på att det är färre förtroendevalda?
– Vi har inte fått färre förtroendevalda utan antalet ökar och de hanterar otroligt många ärenden som inte syns i vår statistik.

Enligt Siw Ahlfort innebär varje förhandling en förändring på arbetsplatsen som i sig innebär oro och påverkar den psykosociala arbetsmiljön.

– Så blir det fler förhandlingar så blir det mer ansträngt, inte bara för att man bantar organisationen. Förhandlingen är en väldigt liten del medan arbetsplatsen lever med förändringen hela tiden.

I Dalarna har antalet förhandlingar ökat med 42 procent sedan 2014, näst mest av alla regioner. Det finns flera förklaringar, enligt regionchef Matthias Gran: Ett tuffare klimat på arbetsmarknaden, ett ökat  medlemsantal och att regionkontoret har fler ombudsmän än 2014, vilket gör att man hinner med fler ärenden. Tidigare hade regionkontoret större fokus på rådgivningsärenden, utan att ha förhandlingar.

– Numer är vi mer aktiva eftersom förhandlingar också är ett sätt att komma ut på arbetsplatserna och visa sig. Ett av våra mål har varit att öka antalet intresseförhandlingar, alltså förhandlingar som syftar till att teckna kollektivavtal, och där kan man se en ökning, säger Matthias Gran.

Också antalet mbl-förhandlingar har ökat. Det kan bero på att arbetsgivarna har blivit bättre på att höra av sig till facket innan de fattar beslut.

– Det är nog också ett resultat av att vi blivit mycket mer synliga ute på arbetsplatserna. Varför antalet tvisteförhandlingar, alltså förhandlingar där arbetsgivarna brutit mot någon lag, ökat är det svårt att dra några slutsatser om. Vi har inte haft några stora varsel eller neddragningar och antalet konkurser har inte ökat.

I Västerbotten har antalet förhandlingar ökat med 36 procent.

– Ökningen har främst att göra med hur vi registrerar våra förhandlingar, ökningen är inte så stor i verkligheten. En annan anledning är fler medlemmar på mindre företag där man inte har förtroendevalda men det är inte det som har dragit iväg med 35 procent, säger Maj-Inger Åhgren, regionchef Västerbotten.

Per-Erik Djärf, biträdande kanslichef på Unionen, tror att ökningarna till viss del kan förklaras med att regionerna förändrat sitt sätt att registrera ärenden i systemen. Han tycker dock att Norrbottens ökning på 138 procent är överraskande.

­– Den ökningen låter stor. Självklart förekommer skillnader mellan regioner och Norrbottens stora höjning har nog både en koppling till ändrade rutiner samt att det varit viss turbulens på arbetsmarknaden där uppe, säger han.

Text: Linnea Andersson,  Petra Rendik, Ola Rennstam och Johanna Rovira.

Förändring av antalet förhandlingar från 2014 till 2016:

Ökning i procent:

  • Norrbotten +138%
  • Dalarna +42%
  • Västerbotten +36%
  • Uppland +24%
  • Sydväst +16%
  • Mellannorrland +16%
     

Minskning i procent:

  • Ö. Sörmland/Gotland -32%
  • Mälardalen -13%
  • Värmland -11%
  • Gävleborg -11%
  • Småland -10%

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.