Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Jobbet stämde mig på 2,7 miljoner”

När Bo Linder bytte jobb anklagades han för illojalitet och för att ha stulit med sig företagshemligheter. Den tidigare arbetsgivaren krävde honom på flera miljoner kronor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Per Groth
Bo Linder drogs in i en skadeståndsprocess som pågick i flera år. Per Groth

Bo Linder var verksamhetschef för en ekonomisk förening i byggbranschen. Föreningen, som förmedlar transport- och maskintjänster, förhandlade om att gå samman med ett annat bolag. Det blev inte av. I stället slutade det med att Bo Linder, tre anställda och en konsult tog anställning i det andra bolaget.

För Bo Linders tidigare arbetsgivare kom detta uppenbarligen som en chock. I en stämning anklagades Bo för att ha brutit mot sin lojalitetsplikt. Enligt stämningen skulle han ha planerat och förhandlat om hur företagets personal och verksamhet skulle föras över till det andra bolaget.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

– Jag har verkligen full förståelse för att det var ett hårt slag att alla slutade samtidigt. Men för min egen del handlade det om att jag hade jobbat på företaget i många år och tyckte att det kunde vara roligt att göra något nytt. Dessutom ville jag till en större organisation som jag kunde utvecklas i, säger Bo Linder som tycker att stämningen kom till för att svärta ned honom och bromsa starten av hans nya jobb.

– Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft för jag har gott renommé i en bransch där det förekommer fiffel – och jag har alltid jobbat ärligt.

Det blev en process som kom att vara i flera år. Enligt Bo Linder mycket beroende på att den tidigare arbetsgivaren gång på gång begärde anstånd för att lämna in olika nya handlingar. Vid två tillfällen diskuterades en förlikning, men Bo Linder kände sig trygg och valde att driva saken till sin spets. Unionens jurist, som hjälpte honom, sa redan från början att anklagelserna inte höll. Skulle folk dömas för att ha bytt jobb skulle det bli väldigt många domar, menade juristen.

Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft

– Man kan aldrig vara säker på att man får rätt bara för att man har rätt. Men jag tänkte inte ens tanken att jag skulle förlora. Hade det blivit så hade jag fortsatt att strida – då hade det blivit ett personligt mål för mig att visa hur det står till med arbetsrätten i Sverige, säger Bo Linder.

Bo Linder är en ordningsam man. Allt som hade hänt på jobbet fanns dokumenterat: varje möte, vilka som hade deltagit, vad man hade talat om. När det blev dags var det bara att slå upp och visa domstolen. När domen kom var det en lättnad för Bo Linder som friades helt.

– Jag blev inte bara friad. Domen var synnerligen klar och tydlig också, det gjorde det ännu bättre. Man har rätt att sluta ett jobb, och information som man har i huvudet är inget som går att låsa fast i ett företag.

Att det ändå har blivit allt vanligare att arbetsgivare stämmer anställda eller före detta anställda tror han kan bero på att många anställda inte känner till lojalitetsplikten.

– De vet inte att man har både rättigheter och skyldigheter som anställd. Men det förekommer också att arbetsgivare vill skrämmas. De kör på och tänker att de kan få en förlikning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.