Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Uppsagd från Ericsson för andra gången

Petra Hertogs är luttrad. Och smått uppgiven. För 14 år sedan blev hon uppsagd från Ericsson i Kista. Nu kan det snart vara dags igen.
– Jag ser inget slut på osäkerheten och räknar kallt med att de ständiga neddragningarna kommer att fortsätta framöver.
Niklas Hallstedt Publicerad
Peter Knutson
Ovissheten sänker stämningen, menar Petra Hertogs, som är beredd på att kanske bli uppsagd från Ericsson för andra gången. Peter Knutson

Petra Hertogs är kritisk till att Ericsson inte ger klara besked om vad nu som väntar de anställda.

– Vi vill veta vad som är på gång! Ovissheten gör att stämningen blir låg och dålig. Det spekuleras om Ericsson ska flytta utomlands, eventuella avstyckningar och vad som blir kvar i Sverige. Tankarna finns där hela tiden, men samtidigt går det inte att hålla på att älta, vi måste jobba på, säger Petra Hertogs som arbetar som Strategic Sourcing Manager på Group and Product Sourcing.

Hon anser att ett stort problem är att Ericsson under lång tid inte hade en ordinarie vd.

– Man måste ha någon som kommunicerar och fattar tydliga beslut. En ledare som är insatt i branschen och kan hantera de enorma utmaningar vi står inför.

Petra Hertogs berättar att hon och hennes kollegor är undrande inför vad som egentligen ligger bakom att Ericssons försäljning och vinst har minskat och är betydligt sämre än förväntat.

– Hur har det kunnat gå så här illa? Vad beror det på att det gått käpprakt åt skogen? Det är också mycket märkligt att företaget trots allt fortsätter att ha höga avkastningskrav, som nu leder till de neddragningarna som väntar. Men det går ju inte att bara spara och spara hela tiden om ett företag ska utvecklas, säger Petra Hertogs.

Hon menar att de återkommande uppsägningarna gör att Ericsson riskerar att hamna i en ond spiral och på sikt bli mindre attraktivt för unga talanger.

År 2002 blev Petra själv uppsagd när Ericsson drog ned i Kista. Efter en kort period av arbetslöshet fick hon ett annat arbete. Efter tre år sökte hon sig på nytt till Ericsson, men till en annan tjänst än tidigare.

– Jag hoppas få stanna kvar inom Ericsson eftersom det hela tiden finns chans att bredda sig och jobba med nya områden. Jag är 49 år och vill kunna hänga med i det som händer. Men jag saknar besked om hur jag på bästa sätt ska kunna kompetensutveckla mig och vad som förväntas av mig för att jag ska kunna vara en tillgång för företaget även i framtiden.

Trots ovissheten är Petra ändå inte särskilt orolig inför framtiden.

– Om jag inte får stanna kommer jag att ta mig vidare på ett eller annat sätt. Det finns andra branscher som jag kan tänka mig. Men det vore ledsamt om det i framtiden blir så att Ericsson inte längre kommer att finnas kvar i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.