Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Uppsagd från Ericsson för andra gången

Petra Hertogs är luttrad. Och smått uppgiven. För 14 år sedan blev hon uppsagd från Ericsson i Kista. Nu kan det snart vara dags igen.
– Jag ser inget slut på osäkerheten och räknar kallt med att de ständiga neddragningarna kommer att fortsätta framöver.
Niklas Hallstedt Publicerad
Peter Knutson
Ovissheten sänker stämningen, menar Petra Hertogs, som är beredd på att kanske bli uppsagd från Ericsson för andra gången. Peter Knutson

Petra Hertogs är kritisk till att Ericsson inte ger klara besked om vad nu som väntar de anställda.

– Vi vill veta vad som är på gång! Ovissheten gör att stämningen blir låg och dålig. Det spekuleras om Ericsson ska flytta utomlands, eventuella avstyckningar och vad som blir kvar i Sverige. Tankarna finns där hela tiden, men samtidigt går det inte att hålla på att älta, vi måste jobba på, säger Petra Hertogs som arbetar som Strategic Sourcing Manager på Group and Product Sourcing.

Hon anser att ett stort problem är att Ericsson under lång tid inte hade en ordinarie vd.

– Man måste ha någon som kommunicerar och fattar tydliga beslut. En ledare som är insatt i branschen och kan hantera de enorma utmaningar vi står inför.

Petra Hertogs berättar att hon och hennes kollegor är undrande inför vad som egentligen ligger bakom att Ericssons försäljning och vinst har minskat och är betydligt sämre än förväntat.

– Hur har det kunnat gå så här illa? Vad beror det på att det gått käpprakt åt skogen? Det är också mycket märkligt att företaget trots allt fortsätter att ha höga avkastningskrav, som nu leder till de neddragningarna som väntar. Men det går ju inte att bara spara och spara hela tiden om ett företag ska utvecklas, säger Petra Hertogs.

Hon menar att de återkommande uppsägningarna gör att Ericsson riskerar att hamna i en ond spiral och på sikt bli mindre attraktivt för unga talanger.

År 2002 blev Petra själv uppsagd när Ericsson drog ned i Kista. Efter en kort period av arbetslöshet fick hon ett annat arbete. Efter tre år sökte hon sig på nytt till Ericsson, men till en annan tjänst än tidigare.

– Jag hoppas få stanna kvar inom Ericsson eftersom det hela tiden finns chans att bredda sig och jobba med nya områden. Jag är 49 år och vill kunna hänga med i det som händer. Men jag saknar besked om hur jag på bästa sätt ska kunna kompetensutveckla mig och vad som förväntas av mig för att jag ska kunna vara en tillgång för företaget även i framtiden.

Trots ovissheten är Petra ändå inte särskilt orolig inför framtiden.

– Om jag inte får stanna kommer jag att ta mig vidare på ett eller annat sätt. Det finns andra branscher som jag kan tänka mig. Men det vore ledsamt om det i framtiden blir så att Ericsson inte längre kommer att finnas kvar i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.