Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lämnar Ericsson i Lund för Apple i Kina

Ingenjören Waqas Shafiq har sagt upp sig från Ericsson i Lund för att flytta till Shanghai och börja jobba på Apple. Inte främst på grund av nedskärningarna – ”men visst får jag bättre möjligheter till kompetensutveckling nu”, säger han.
Niklas Hallstedt Publicerad
Tine Guth Linse
Waqas Shafiq drar vidare för att vidareutbildas - hos Apple i Kina. Han tycker att Ericsson borde satsa mer på kompetensutveckling. Tine Guth Linse

29-årige Waqas Shafiq har jobbat på Ericsson i Lund i fem år och är för närvarande anställd inom utvecklingsavdelningen av mjukvaror inom basstationen. Han har också varit vice ordförande i Unionen men har nyligen avsagt sig uppdraget eftersom flyttlasset snart går till Kina.

– Jag och min svenska fru har sedan länge bestämt oss för att bo utomlands några år, dels för att vidareutveckla oss, dels för att njuta av livet. Nu har jag fått jobb på Apple. Först blir det en tid i Shanghai och sedan USA ett par år. Därefter planerar vi att komma tillbaka till Sverige och bilda familj, säger han.

Waqas Shafiq tror att Ericsson inom kort kommer att flytta all tillverkning av hårdvaror från Sverige men är samtidigt övertygad om att forskning och utveckling, FoU kommer att växa.

– Det är ledsamt att masstillverkningen inte blir kvar, men det är svårt att möta konkurrensen från länder med lägre kostnader. Å andra sidan har Sverige en lång historia av teknikinnovationer och Ericsson kommer säkert vara bland de första i världen med att leverera 5G och annan hightech. Men jag tror att Ericsson skulle tjäna på att samarbeta med andra stora företag för att bli ännu bättre inom FoU, framhåller han.

Waqas Shafig anser också att företaget skulle vinna på att ha en större öppenhet till medarbetarnas egna idéer och initiativ.

– Den tekniska utvecklingen skulle sannolikt kunna bli ännu bättre om attityderna ändrades så att det blir lite mindre Jantelag och fler anställda vågade kliva fram och ta för sig. Ericsson borde också uppmuntra och ge mer feedback till de ingenjörer som hittar på nya lösningar.

Samtidigt är Waqas Shafiq positiv till de platta hierarkierna som genomsyrar Ericsson och menar att det påverkar både kreativiteten och stämningen positivt.

– När jag jobbade i mitt hemland Pakistan var det stora skillnader mellan chefer och anställda, vilket skapade ett tråkigt avstånd. En annan stor fördel på Ericsson är att vi har bra lön och goda anställningsvillkor. Det skapar en balans mellan jobb och fritid och gör det lätt att må bra, poängterar han.

Däremot anser Waqas Shafiq att Ericsson kunde bli bättre på att kompetensutveckla sin personal. När han nu börjar på Apple får han betydligt bättre chanser till vidareutbildning.

Waqas Shafiq framhåller att han har trivts bra på Ericsson och inte är främmande för att komma tillbaka till företaget en dag.

– Vem vet vad som händer när jag och min fru återvänder till Sverige om några år?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.