Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lämnar Ericsson i Lund för Apple i Kina

Ingenjören Waqas Shafiq har sagt upp sig från Ericsson i Lund för att flytta till Shanghai och börja jobba på Apple. Inte främst på grund av nedskärningarna – ”men visst får jag bättre möjligheter till kompetensutveckling nu”, säger han.
Niklas Hallstedt Publicerad
Tine Guth Linse
Waqas Shafiq drar vidare för att vidareutbildas - hos Apple i Kina. Han tycker att Ericsson borde satsa mer på kompetensutveckling. Tine Guth Linse

29-årige Waqas Shafiq har jobbat på Ericsson i Lund i fem år och är för närvarande anställd inom utvecklingsavdelningen av mjukvaror inom basstationen. Han har också varit vice ordförande i Unionen men har nyligen avsagt sig uppdraget eftersom flyttlasset snart går till Kina.

– Jag och min svenska fru har sedan länge bestämt oss för att bo utomlands några år, dels för att vidareutveckla oss, dels för att njuta av livet. Nu har jag fått jobb på Apple. Först blir det en tid i Shanghai och sedan USA ett par år. Därefter planerar vi att komma tillbaka till Sverige och bilda familj, säger han.

Waqas Shafiq tror att Ericsson inom kort kommer att flytta all tillverkning av hårdvaror från Sverige men är samtidigt övertygad om att forskning och utveckling, FoU kommer att växa.

– Det är ledsamt att masstillverkningen inte blir kvar, men det är svårt att möta konkurrensen från länder med lägre kostnader. Å andra sidan har Sverige en lång historia av teknikinnovationer och Ericsson kommer säkert vara bland de första i världen med att leverera 5G och annan hightech. Men jag tror att Ericsson skulle tjäna på att samarbeta med andra stora företag för att bli ännu bättre inom FoU, framhåller han.

Waqas Shafig anser också att företaget skulle vinna på att ha en större öppenhet till medarbetarnas egna idéer och initiativ.

– Den tekniska utvecklingen skulle sannolikt kunna bli ännu bättre om attityderna ändrades så att det blir lite mindre Jantelag och fler anställda vågade kliva fram och ta för sig. Ericsson borde också uppmuntra och ge mer feedback till de ingenjörer som hittar på nya lösningar.

Samtidigt är Waqas Shafiq positiv till de platta hierarkierna som genomsyrar Ericsson och menar att det påverkar både kreativiteten och stämningen positivt.

– När jag jobbade i mitt hemland Pakistan var det stora skillnader mellan chefer och anställda, vilket skapade ett tråkigt avstånd. En annan stor fördel på Ericsson är att vi har bra lön och goda anställningsvillkor. Det skapar en balans mellan jobb och fritid och gör det lätt att må bra, poängterar han.

Däremot anser Waqas Shafiq att Ericsson kunde bli bättre på att kompetensutveckla sin personal. När han nu börjar på Apple får han betydligt bättre chanser till vidareutbildning.

Waqas Shafiq framhåller att han har trivts bra på Ericsson och inte är främmande för att komma tillbaka till företaget en dag.

– Vem vet vad som händer när jag och min fru återvänder till Sverige om några år?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.