Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Nekad sjukskrivning bra för karriär och plånbok

Att neka en person fortsatt sjukskrivning är inte bara positivt för samhällsekonomin, det ökar dessutom individens chanser att ta sig tillbaka ut på arbetsmarknaden och främjar den egna ekonomin. Det visar en granskning som Riksrevisionen har gjort.
Linnea Andersson Publicerad
Illustration: Colourbox

Sjukfrånvaron i Sverige har ökat i sex år i rad och kostnaderna för sjukpenningen har fördubblats sedan 2010.

Syftet med sjukförsäkringen är att kompensera för inkomstbortfall vid sjukdom för att den som är sjuk och inte kan jobba ska få tillfriskna i lugn och ro. Men frågan är hur länge det är bra att vara borta från jobbet.

Riksrevisionen har undersökt hur ett nekande av fortsatt sjukskrivning påverkar individens hälsa, sysselsättning och sjukfrånvaro. Granskningen visar att ett avslag av sjukpenning ökar chanserna att återgå i arbete samtidigt som det minskar risken att lämna arbetsmarknaden med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension) inom tre år. Dock syns ingen effekt på individens hälsa, varken till det bättre eller till det sämre.

Resultatet visar även att en strikt bedömning av rätten till sjukpenning leder till ett mer jämställt uttag av sjukförsäkringen. Anledningen är att kvinnor är sjukskrivna mer än män och att kvinnor minskar sin sjukfrånvaro i högre grad än män efter att ha nekats sjukpenning.

Stränga bedömningar bidrar dessutom till ekonomisk jämlikhet då sjukförsäkringen oftare används av personer med lägre inkomster och att ett nekande av sjukpenning ökar individens inkomster.

Om granskningen:

Granskningen omfattar drygt 5 000 sjukskrivna personer där vissa beviljades en fortsättning och andra inte, mellan 2009 och 2012. De båda grupperna är i övrigt helt jämförbara.

Beslut om rätten till sjukpenning fattas av enskilda handläggare på Försäkringskassan.

Är sjukskrivning bra för hälsan?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.