Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Stora utmaningar när Sverige digitaliseras

Den tekniska utvecklingen påverkar även arbetsmarknaden. Fler kommer att arbeta via digitala plattformar – och många arbeten försvinner helt. På ett seminarium om digitalisering och globalisering pratade Martin Linder om framtiden.
David Österberg Publicerad 6 december 2016, kl 16:39
Unionens ordförande Martin Linder.

Arbetsmarknaden är i början av omvälvande förändringar. Mycket tyder på att många av de traditionella anställningarna snart byts mot andra sätt att arbeta på. Under onsdagsförmiddagen arrangerade Centerpartiet och Unionen ett seminarium på temat ”Digitalisering, globalisering och teknikskifte – utmaningar för svensk arbetsmarknad och företagens konkurrenskraft”.

Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, inledde med att säga att Sverige även i framtiden behöver en arbetsmarknad som är reglerad genom kollektivavtal. Förutsättningen är att tillräckligt många människor är medlemmar i fackförbund och att tillräckligt många företag är medlemmar i arbetsgivarorganisationer. Men om teknikutvecklingen leder till färre traditionella anställningar – till förmån för olika former av egenanställningar – riskerar legitimiteten att försvinna, enligt Martin Linder.

- Hittills har vi sagt att vi organiserar personer som är anställda. Men efter förra kongressen tog vi beslut om att organisera alla som utför arbete. I dag utgår all reglering från arbetstagare, arbetsgivare och arbetsplats. Men vad händer om de begreppen blir luddiga? Den här utvecklingen kräver mycket arbete från vår sida och från politikerna. Socialförsäkringssystemen är inte anpassade för den som inte har en traditionell anställning, sa han.

Martin Linder tror på en snabb utveckling av de digitala plattformarna. Via en sådan kan den som vill ha ett arbete utfört lägga ut en beställning och en uppdragstagare utföra beställningen.

- Hittills finns inte så många sådana plattformar i Sverige, men det finns ingen anledning att tro att den utvecklingen inte kommer. Då behöver vi lagstiftningshjälp för att få rätt att organisera personer som arbetar via dem. Vi har också en idé om en certifieringslösning för att se till att digitala plattformar inte konkurrerar med hjälp av oschyssta villkor.

Under seminariet hölls också en paneldiskussion. I panelen deltog bland andra Anna Breman, chefekonom på Swedbank, som skrivit rapporten Diginomics. Hon sa bland annat att vi bara har sett början på digitaliseringen av arbetslivet och att många arbetsuppgifter kommer att försvinna när tekniken utvecklas.

- Hittills har främst enklare rutinarbeten försvunnit. I framtiden kommer påverkan vara mycket bredare, även inom kvalificerade yrken som exempelvis läkare. Och när vi får självkörande bilar påverkas hela transportbranschen. Vi kommer också att se ett kraftigt ökat egenföretagande och personer som arbetar visstid med ett eget företag vid sidan om. Det är socialförsäkringssystemen inte alls anpassade efter.

Panelen verkade också överens om behovet av ett livslångt lärande för att möta digitaliseringen.

- Hittills har allt fokus legat på att utbilda folk till arbeten, men utbildningssystemet måste anpassas till att utbilda även dem som redan är i arbetslivet, sa Martin Linder.

Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.