Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Onödigt med utvecklingssamtal

Bara en av tio anställda tycker att medarbetarsamtal är viktigt för den egna utvecklingen på jobbet. Viktigast är i stället att få möjlighet att utföra nya arbetsuppgifter, ens löneutveckling och att man får ta ett större ansvar.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Colourbox

Det framgår av en undersökning gjord av ManpowerGroup Sverige.

– Min erfarenhet är att utveckling kanske är det viktigaste när man väljer ett jobb. Så arbetsgivarna behöver ta ett krafttag och uppdatera formen för samtalen så att det blir givande för båda parter, säger Monica Längbo, HR-direktör på ManpowerGroup.

Hon framhåller att de flesta helst vill stanna och utvecklas på det jobb de har och då är bra medarbetarsamtal viktiga.

Om man upplever att man har bra motiverande utvecklingssamtal så är man enligt undersökningen också mer benägen att rekommendera sin arbetsplats. Av de som tycker de har haft givande samtal uppger 67 procent, eller tre av fem, att de skulle förorda sin arbetsplats till sina vänner medan färre än hälften så många av de som haft sämre medarbetarsamtal skulle göra det.

Mer om undersökningen hittar du här.

Det är viktigast för ens utveckling

I undersökningen svarade 4 398 personer på frågan:
Vad av följande upplever du som viktigt för din utveckling på ditt jobb?
Flera svar fick ges.

Resultat:

  • Möjlighet att lära och utvecklas på jobbet 56%
  • Löneutveckling 41%
  • Större ansvar på jobbet 29%
  • Kurser via jobbet 21%
  • Medarbetarsamtal 10%
  • Möjligheten till att få en ny titel eller befordran 9%
  • Att byta jobb 7%
  • Karriärcoachning 6%
  • Inget av ovanstående 4%

Undersökningen gjordes i februari och mars 2016.

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24