Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Onödigt med utvecklingssamtal

Bara en av tio anställda tycker att medarbetarsamtal är viktigt för den egna utvecklingen på jobbet. Viktigast är i stället att få möjlighet att utföra nya arbetsuppgifter, ens löneutveckling och att man får ta ett större ansvar.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Colourbox

Det framgår av en undersökning gjord av ManpowerGroup Sverige.

– Min erfarenhet är att utveckling kanske är det viktigaste när man väljer ett jobb. Så arbetsgivarna behöver ta ett krafttag och uppdatera formen för samtalen så att det blir givande för båda parter, säger Monica Längbo, HR-direktör på ManpowerGroup.

Hon framhåller att de flesta helst vill stanna och utvecklas på det jobb de har och då är bra medarbetarsamtal viktiga.

Om man upplever att man har bra motiverande utvecklingssamtal så är man enligt undersökningen också mer benägen att rekommendera sin arbetsplats. Av de som tycker de har haft givande samtal uppger 67 procent, eller tre av fem, att de skulle förorda sin arbetsplats till sina vänner medan färre än hälften så många av de som haft sämre medarbetarsamtal skulle göra det.

Mer om undersökningen hittar du här.

Det är viktigast för ens utveckling

I undersökningen svarade 4 398 personer på frågan:
Vad av följande upplever du som viktigt för din utveckling på ditt jobb?
Flera svar fick ges.

Resultat:

  • Möjlighet att lära och utvecklas på jobbet 56%
  • Löneutveckling 41%
  • Större ansvar på jobbet 29%
  • Kurser via jobbet 21%
  • Medarbetarsamtal 10%
  • Möjligheten till att få en ny titel eller befordran 9%
  • Att byta jobb 7%
  • Karriärcoachning 6%
  • Inget av ovanstående 4%

Undersökningen gjordes i februari och mars 2016.

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.