Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen ska jobba för säkra fotbollsmatcher

Nästa år kan det finnas utbildade arbetsmiljöombud bland spelarna i Fotbollsallsvenskan och Superettan. Tanken är att det är Unionen som ska hålla i utbildningarna och att spelarna själva ska kunna stoppa matcher som upplevs hotfulla.
Petra Rendik Publicerad
Emil Langvad/TT
Det var vid en kvalmatch mellan Helsingborg och Halmstad den 20 november i år som supportrar stormade planen och slet av tröjan av Helsingborgs Jordan Larsson. Emil Langvad/TT

För några veckor sedan utspelade sig skandalscener på Olympiaarenan när maskerade män tog sig in på planen och attackerade Jordan Larsson när det stod klart att Helsingborgs IF inte spelar i Allsvenskan nästa år.

Svenska spelarföreningen ser mycket allvarligt på händelsen. Magnus Erlingmark, spelarföreningens ordförande, sa i en intervju i DN att man nu ser över möjligheterna att utbilda arbetsmiljöombud bland spelarna i lagen så att de själva kan fatta beslut om att avbryta en match om arbetsmiljön inte känns säker.

Förhoppningen är att det är Unionen som skulle hålla i utbildningarna av skyddsombuden. Stefan Eriksson, avtalsansvarig ombudsman på Unionen, bekräftar att diskussion inletts med spelarfacket.

– Vi är lika angelägna som spelarföreningen att få riktiga arbetsmiljöombud i lagen som ska ha samma befogenheter som arbetsmiljöombud på vilken arbetsplats som helst. Spelarnas jobb är ju att spela fotboll.

I dag är det domaren som avbryter en match om läget bedöms som hotfull. Men om lagen får egna arbetsmiljöombud, tillsatta enligt konstens alla regler, kommer de i praktiken själva kunna stoppa en match som känns farlig med hänvisning till arbetsmiljölagen.

Är det inte ett väldigt stort ansvar att lägga på enskilda spelare?
– Ja, såklart det är. Men ofta handlar det om att avbryta arbetet tills faran är undanröjd och det behöver inte bli en långdragen process.

Stefan Eriksson tror inte att det är en omöjlighet att lagen har arbetsmiljöombud redo att rycka ut till säsongen kör igång nästa år. Men först måste några också vilja axla rollen.

– Vi har ju redan lagombud i lagen men det är alltid en styrka med flera ombud. Så nu måste vi tillsammans med spelarföreningen informera lagen och spelarna om vad uppdraget går ut på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält