Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Fyra punkter kvar till flexpension

Principöverenskommelsen mellan Almega, Sveriges Ingenjörer och Unionen består av åtta delar. Fyra är redan klara. Arbetsgrupper kommer att jobba med de återstående fyra och presentera resultaten om en månad, den 15 december.
Johanna Rovira, Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Fyra färdiga delar:

1. Avtal om flexpension för företag inom Almega kommer att se lite annorlunda ut än i Unionens övriga avtal.

Dels finns en möjlighet för enskilda företag att låta sina anställda välja mellan flexpension och lön.

– Vi kommer att utvärdera resultatet och visar det sig att företag inte låtit sina anställda välja eller att inga anställda velat välja så kanske vi får tänka om, säger Per Östlund, lönebildningsexpert.

– För oss är det jätteviktigt att individen får möjlighet att värdera detta. Genom valet blir flexpensionen inget svart hål, utan hålls levande.

Dels får nya företag som går med i Almega framöver möjligheten till en övergångsperiod på fem år -  i stället för att kasta sig in och betala hela avsättningen till flexpension kan de välja att successivt fasas in i flexpenssionsystemet.

– På detta sätt blir det en ramp snarare än en trappa in i flexpensionssystemet, säger Martin Linder, Unionens ordförande.

2. Avtal om möjlighet att gå ner i arbetstid när de fyllt 62 år - under förutsättning att det funkar med hänsyn till företagets krav och behov.

3. Gemensamt projekt för att utveckla framtidens kollektivavtal. Almega och Saco-förbunden har redan börjat och nu kommer alltså Unionen ombord.

4. Förslag till avtal om avräkning vid uttag av semester vid sammanfallande intjänande- och semesterår. Detta innebär att de företag som inte tillämpar intjänandeår utan låter anställda ta ut semester redan under det första anställningsåret ska kunna få tillbaka pengar om den anställde slutar (frivilligt eller blir uppsagd av personliga skäl/avskedad) innan denne har hunnit tjäna in sin semester.

– Det är alltså inte förskottssemester i lagens mening, säger Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega.

Återstår att komma överens om:

5. Enhetlig reglering av anställningsformer.

– Vi har 20 avtal med Almega som ser ut på olika sätt - i en del fall regleras anställningsformerna i avtal, i andra enligt lag, vissa består av en blandning. Vi vill ha enhetlig reglering, säger Martin Linder, Unionens ordförande.

6. Enhetlig reglering av beredskap. Beredskapstjänst betyder i dag att anställda förbinder sig att vara tillgängliga för att vid behov infinna sig på arbetsplatsen inom en viss tidsram.

– Vi kan konstatera att de beredskapsregleringar vi har är gamla och att vi måste anpassa oss till de tekniska möjligheter som finns i dag, säger Martin Linder.

7. Se över och ena avtalens förhandlingsordningar.

– Arbetsgruppen ska rensa bland förhandlingsordningarna så att de blir likalydande och på så vis kommer vi att snabbare kunna hantera olika typer av tvister, säger Anna Karin Hatt.

8. Ta fram en gemensam vägledning för hur man upprättar avtalsturlistor vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

– Det finns företag som under resans gång har upplevt att det varit knöligt att upprätta avtalsturlistor tillsammans med facken. Den här guidelinen handlar om hur vi ska gå till väga för att hjälpa parterna att komma överens vid den typen av situationer, säger Anna Karin Hatt.

Läs mer: Almega och facken på väg att enas om flexpension

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Avtalsrörelsen 2027: Fortsatt strid om lön och kortare arbetstid

Unionen kräver högre lön och kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Det senare ska dock betalas med en del av löneökningen. Informatören Beatrice Bergvall vill hellre ha mer fritid än högre lön.
– För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys, säger hon.
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.