Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Vårda ditt lönebesked

De flesta får sina lönebesked digitalt i jobbmejlen. Det fungerar fint – så länge man har jobbet kvar. Om anställningen upphör kan det vara avgörande att förvara kopior hemma.
David Österberg Publicerad
Christine Ohlsson/TT
Alla avtal som rör din anställning bör du spara och förvara hemma. Christine Ohlsson/TT

När månaden närmar sig sitt slut plingar det till i jobbdatorn: du har fått din lönespecifikation i mejlen. Du kontrollerar att lönen stämmer och fortsätter att jobba. Men att enbart ha lönebeskeden i jobbdatorn är ingen bra idé, menar Sofia Karlsson, ombudsman på Unionen, region Sydväst.

– Mitt råd är att antingen skicka specifikationerna vidare till sin privata mejl eller att skriva ut och ta hem dem. På så vis har man alltid tillgång till dem, säger hon.

De senaste åren har Sofia Karlsson flera gånger sett hur medlemmar hamnat i svårigheter för att de saknat lönespecifikationer.

– Så länge man har kvar sin anställning är det inga problem, men om en person säger upp sig eller tvingas sluta är lönespecifikationerna bevis både på hur länge man har arbetat och vilken lön man haft. Vid en konkurs kan till exempel en arbetstagare hållas skadelös om hon kan visa att hon haft anställning och lön, säger hon.

Sofia Karlsson har bland annat företrätt en person vars arbetsgivare slutade att betala ut lön. Arbetsgivaren gick inte att nå och personen slutade då på arbetsplatsen. Arbetsgivarintyg och lönespecifikationer saknades och a-kassan kunde därmed inte beräkna ersättning.

Ett annat exempel rör en person som sa upp sig. Uppsägningen gjorde arbetsgivaren sur och personen fick ett ofullständigt arbetsgivarintyg. Först efter att Unionen kontaktat arbetsgivaren skrevs ett korrekt arbetsgivarintyg. Om lönespecifikationerna hade funnits hade arbetsgivarintyget inte behövts och personen hade besparats mycket tid och oro, säger Sofia Karlsson.

En lönespecifikation är dessutom ett kvitto på att arbetsgivaren har betalat skatt. Om arbetsgivaren struntar i det kan en anställd bli skyldig att själv betala in skatten. Han eller hon får då betala skatt två gånger: dels den skatt som arbetsgivaren dragit från lönen men inte betalat in, dels den skatt som den anställda måste betala till Skatteverket.

– Men det är inte bara lönespecifikationer man ska vara rädd om. Anställningsavtal och alla överenskommelser som görs under anställningstiden – exempelvis om utökat ansvar, lönetillägg eller extrasemester – ska också sparas och förvaras så att man kommer åt dem utanför arbetsplatsen, säger Sofia Karlsson.

– Själv skriver jag ut allt och sätter in i en pärm hemma. Men så behöver man förstås inte göra, det räcker att skicka till sin privata mejl.

3 aktuella fall

  • Kvinna, 25 år, saknar anställningsavtal och lönespecifikationer och får därför ingen ersättning från a-kassan.
  • Man, 34 år, felaktigt arbetsgivarintyg, saknar lönespecifikationer, får problem med a-kassan.
  • Kvinna, 53 år, saknar lönespecifikationer och får problem att fastställa slutlön och a-kassa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.