Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Vårda ditt lönebesked

De flesta får sina lönebesked digitalt i jobbmejlen. Det fungerar fint – så länge man har jobbet kvar. Om anställningen upphör kan det vara avgörande att förvara kopior hemma.
David Österberg Publicerad
Christine Ohlsson/TT
Alla avtal som rör din anställning bör du spara och förvara hemma. Christine Ohlsson/TT

När månaden närmar sig sitt slut plingar det till i jobbdatorn: du har fått din lönespecifikation i mejlen. Du kontrollerar att lönen stämmer och fortsätter att jobba. Men att enbart ha lönebeskeden i jobbdatorn är ingen bra idé, menar Sofia Karlsson, ombudsman på Unionen, region Sydväst.

– Mitt råd är att antingen skicka specifikationerna vidare till sin privata mejl eller att skriva ut och ta hem dem. På så vis har man alltid tillgång till dem, säger hon.

De senaste åren har Sofia Karlsson flera gånger sett hur medlemmar hamnat i svårigheter för att de saknat lönespecifikationer.

– Så länge man har kvar sin anställning är det inga problem, men om en person säger upp sig eller tvingas sluta är lönespecifikationerna bevis både på hur länge man har arbetat och vilken lön man haft. Vid en konkurs kan till exempel en arbetstagare hållas skadelös om hon kan visa att hon haft anställning och lön, säger hon.

Sofia Karlsson har bland annat företrätt en person vars arbetsgivare slutade att betala ut lön. Arbetsgivaren gick inte att nå och personen slutade då på arbetsplatsen. Arbetsgivarintyg och lönespecifikationer saknades och a-kassan kunde därmed inte beräkna ersättning.

Ett annat exempel rör en person som sa upp sig. Uppsägningen gjorde arbetsgivaren sur och personen fick ett ofullständigt arbetsgivarintyg. Först efter att Unionen kontaktat arbetsgivaren skrevs ett korrekt arbetsgivarintyg. Om lönespecifikationerna hade funnits hade arbetsgivarintyget inte behövts och personen hade besparats mycket tid och oro, säger Sofia Karlsson.

En lönespecifikation är dessutom ett kvitto på att arbetsgivaren har betalat skatt. Om arbetsgivaren struntar i det kan en anställd bli skyldig att själv betala in skatten. Han eller hon får då betala skatt två gånger: dels den skatt som arbetsgivaren dragit från lönen men inte betalat in, dels den skatt som den anställda måste betala till Skatteverket.

– Men det är inte bara lönespecifikationer man ska vara rädd om. Anställningsavtal och alla överenskommelser som görs under anställningstiden – exempelvis om utökat ansvar, lönetillägg eller extrasemester – ska också sparas och förvaras så att man kommer åt dem utanför arbetsplatsen, säger Sofia Karlsson.

– Själv skriver jag ut allt och sätter in i en pärm hemma. Men så behöver man förstås inte göra, det räcker att skicka till sin privata mejl.

3 aktuella fall

  • Kvinna, 25 år, saknar anställningsavtal och lönespecifikationer och får därför ingen ersättning från a-kassan.
  • Man, 34 år, felaktigt arbetsgivarintyg, saknar lönespecifikationer, får problem med a-kassan.
  • Kvinna, 53 år, saknar lönespecifikationer och får problem att fastställa slutlön och a-kassa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.