Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Goda jobbchanser för Ericssons anställda

Trots Ericsson besked om att 3 000 tjänster försvinner spår såväl forskare som Arbetsförmedlingen en ljus arbetsmarknad för de som tvingas lämna företaget.
Linnea Andersson Publicerad
Maja Suslin / TT
De som tvingas lämna Ericsson har goda möjligheter till nytt jobb, enligt både forskare och Arbetsförmedlingen. Maja Suslin / TT

Ericssons nedskärningar är, förutom de enskilda individer som drabbas, ett hårt slag mot Kumla och Borås, där 500 respektive 800 tjänster beräknas försvinna. Men det finns ljus i mörkret.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning (IFN), menar dock att liknande fall historiskt sett har öppnat upp för nya jobbmöjligheter.

– Får man för sig att Sverige är slut som industrination så riskerar det att bli självuppfyllande. Det ska man akta sig för, säger han till TT.

Som exempel nämner han Saab i Trollhättan samt nedläggningarna av militärregementen runtom i landet, som lett till att det växt fram nya arbetstillfällen.

– Jag förstår att det kan tyckas lätt att säga men det är viktigt att peka på de här exemplen. Det går inte politiskt uppifrån att peka på vad det ska vara utan i stället låta det växa fram, säger Henrekson.

Läs mer: Startup-våg efter neddragning på Sony Mobile

Han menar även att nedskärningarna på Ericsson inte är i dignitet med de historiska förändringarna inom varvsindustrin och tekoindustrin, då Borås också drabbades. Allt fler jobbar inom medelstora företag i Sverige i dag och beroendet av stora företag är inte lika stort längre, vilket gör det lättare att hantera en sådan här händelse.

På Arbetsförmedlingen menar man att arbetsmarknaden just nu är god och att det råder särskild brist på ingenjörer och IT-personal, just den kompetens som många som får lämna Ericsson har.

– Det är viktigt att komma ihåg när man ser det här varslet. Har man en gymnasieutbildning så har man en god arbetsmarknad och till och med arbetskraftsbrist inom flera yrken. Tittar man på de som varslas nu är det en grupp som är utbildad med erfarenhet och därmed goda chanser att få arbeten, säger Annika Sundén, analyschef vid Arbetsförmedlingen, till TT.

Under tisdagen röstade EU-parlamentet för ett bistånd på fyra miljoner euro som ska hjälpa tidigare anställda på Ericsson att hitta nya jobb, efter att Sverige i mars lämnade in en ansökan. Det skriver Dagens Industri.

Drygt 900 före detta Ericssonanställda väntas få ta del av pengarna som kommer från Europeiska globaliseringsfonden (EFG). Fonden hjälper ”arbetstagare som har förlorat jobbet till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen eller strukturella förändringar i världshandeln, till exempel när ett stort företag lägger ner eller flyttar produktionen till ett land utanför EU”. Fonden hjälper i regel till när 500 anställda eller fler blir av med jobbet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.