Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Goda jobbchanser för Ericssons anställda

Trots Ericsson besked om att 3 000 tjänster försvinner spår såväl forskare som Arbetsförmedlingen en ljus arbetsmarknad för de som tvingas lämna företaget.
Linnea Andersson Publicerad
Maja Suslin / TT
De som tvingas lämna Ericsson har goda möjligheter till nytt jobb, enligt både forskare och Arbetsförmedlingen. Maja Suslin / TT

Ericssons nedskärningar är, förutom de enskilda individer som drabbas, ett hårt slag mot Kumla och Borås, där 500 respektive 800 tjänster beräknas försvinna. Men det finns ljus i mörkret.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning (IFN), menar dock att liknande fall historiskt sett har öppnat upp för nya jobbmöjligheter.

– Får man för sig att Sverige är slut som industrination så riskerar det att bli självuppfyllande. Det ska man akta sig för, säger han till TT.

Som exempel nämner han Saab i Trollhättan samt nedläggningarna av militärregementen runtom i landet, som lett till att det växt fram nya arbetstillfällen.

– Jag förstår att det kan tyckas lätt att säga men det är viktigt att peka på de här exemplen. Det går inte politiskt uppifrån att peka på vad det ska vara utan i stället låta det växa fram, säger Henrekson.

Läs mer: Startup-våg efter neddragning på Sony Mobile

Han menar även att nedskärningarna på Ericsson inte är i dignitet med de historiska förändringarna inom varvsindustrin och tekoindustrin, då Borås också drabbades. Allt fler jobbar inom medelstora företag i Sverige i dag och beroendet av stora företag är inte lika stort längre, vilket gör det lättare att hantera en sådan här händelse.

På Arbetsförmedlingen menar man att arbetsmarknaden just nu är god och att det råder särskild brist på ingenjörer och IT-personal, just den kompetens som många som får lämna Ericsson har.

– Det är viktigt att komma ihåg när man ser det här varslet. Har man en gymnasieutbildning så har man en god arbetsmarknad och till och med arbetskraftsbrist inom flera yrken. Tittar man på de som varslas nu är det en grupp som är utbildad med erfarenhet och därmed goda chanser att få arbeten, säger Annika Sundén, analyschef vid Arbetsförmedlingen, till TT.

Under tisdagen röstade EU-parlamentet för ett bistånd på fyra miljoner euro som ska hjälpa tidigare anställda på Ericsson att hitta nya jobb, efter att Sverige i mars lämnade in en ansökan. Det skriver Dagens Industri.

Drygt 900 före detta Ericssonanställda väntas få ta del av pengarna som kommer från Europeiska globaliseringsfonden (EFG). Fonden hjälper ”arbetstagare som har förlorat jobbet till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen eller strukturella förändringar i världshandeln, till exempel när ett stort företag lägger ner eller flyttar produktionen till ett land utanför EU”. Fonden hjälper i regel till när 500 anställda eller fler blir av med jobbet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.