Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sämre arbetsmiljö för tjänstemän

De senaste tio åren har arbetsmiljön för tjänstemän inom kontor och kundservice försämrats. Fler arbetar när de är sjuka och har svårt att släppa tankarna på jobbet när de är lediga.
Linnea Andersson Publicerad
Kvinna med headset sitter vid dator.
Arbetsmiljön för tjänstemän på kontor och kundservice har försämrats de senaste åren. Foto: Dan Hansson/TT

På senare år har flera politiska beslut tagits för att komma till rätta med de växande sjuktalen. Men trots det har tjänstemännens psykosociala arbetsmiljö försämrats på flera områden. Det visar en genomgång som Arbetsvärlden gjort av Arbetsmiljöverkets undersökningar de senaste tio åren. 

Arbetsmiljön har särskilt försämrats bland tjänstemän inom kontor och kundservice där 36 procent svarar att de har svårt att släppa jobbet på fritiden, jämfört med 32 procent för tio år sedan. Hela 53 procent uppgav 2015 att de jobbar trots att de är sjuka, till skillnad från 45 procent 2005. Det har även blivit fler som känner olust när de går till jobbet.

Trots de försämrade siffrorna säger Clas Jansson, chef på den försäkringsrättsliga enheten på LO-TCO Rättsskydd, att han hade väntat sig ännu sämre resultat.

– Mitt intryck är att arbetsmiljön har blivit sämre de senaste åren och det är märkligt att det inte framgår av statistiken. Anledningen är sannolikt att människor inte anmäler sina arbetsskador. Mellan 2014 och 2015 har vi ”tappat” ca 140 miljoner kronor i livräntor för att folk inte anmäler sina skador. Det är vad vi ser här på Rättsskyddet, säger Clas Jansson till Arbetsvärlden.

Han är kritisk till att allt färre har företagshälsovård i dag än tidigare och att det särskilt gäller grupper som är mest utsatta, till exempel bemanningsanställda och telefonförsäljare.

– Det handlar om mycket rutinartade och enahanda jobb där tjänstemännen är hårt övervakade.

Även ingenjörer och tekniker har svårare att släppa tankarna på jobbet nu än för tio år sedan – hela 53 procent. Bland dem har dock de som jobbar trots att de är sjuka minskat något, från 45 till 43 procent. Nästan sex av tio uppger att de har för mycket att göra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält