Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega vill stoppa prövning i Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen (AD) ska över huvud taget inte pröva om Unionen och Sveriges Ingenjörer har rätt att strejka för flexpension. Det menar Almega i sitt svar till domstolen.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Almegas invändning till Arbetsdomstolen kan förhala avgörandet om rätten att strejka för flexpension. Lars Pehrson / SvD / TT

Under avtalsförhandlingarna i våras varslade Unionen och Sverige Ingenjörer om strejk för att tjänstemän inom Almegasektorn skulle få in rätten till flexpension i sina kollektivavtal. Almega hävdade dock att facken inte hade rätt att strejka eftersom flexpensionen är en utbyggnad av tjänstepensionen som regleras i ITP-avtalet, ett avtal som inte är uppsagt.

Arbetsdomstolen gav Almega rätt i ett så kallat ”interimistiskt beslut”, ett domstolsbeslut som gäller tills vidare. Unionen och Sveriges Ingenjörer vill dock driva kravet på flexpension även i avtalsrörelsen 2017 och har därför bett AD att avgöra huruvida facken har rätt att strejka för flexpensionen eller inte.

Läs mer: AD avgör strejkrätt om flexpension 

Den 26 augusti kom Almegas svar på fackens begäran, i vilket arbetsgivarorganisationen menar att AD inte ens bör pröva frågan om fredsplikt i pensionsfrågan. Det skriver Arbetet.

– Vi hävdar att det inte går att driva frågan i Arbetsdomstolen nu. Kollektivavtal är ju träffade, varslen om konflikt har dragits tillbaka, och AD kan inte pröva den teoretiska frågeställningen om eventuella varsel i framtiden skulle vara tillåtna eller inte, säger Almegas chefsjurist Jonas Stenmo, till Arbetet.

Invändningen grundar sig i att man inte får ta upp domstolars resurser för att pröva hypotetiska frågeställningar, såvida det inte finns ett så kallat fastställelseintresse – ett starkt intresse av att få klarhet i hur exempelvis ett kollektivavtal ska tolkas. Enligt Arbetet hänvisar Almega till domar från 1930- och 40-talen då Arbetsdomstolen sagt nej till att pröva hypotetiska scenarier.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, säger under måndagen att de ännu inte helt hunnit sätta sig in i Almegas svar. Han menar dock att de inte är förvånade och att Unionen tagit ”fastställelseintresset” i beaktande redan innan man lämnade in sin begäran till AD, men att man gjort en annan bedömning. Han flaggar dock för att det är en ovanlig tvist.

– Jag känner inte till att precis den här situationen har blivit prövad tidigare. Den här typen av intressefrågor blir nästan aldrig föremål för domstolsprövningar utan båda parter tycker i normala fall att det ska lösas i förhandlingar, säger Martin Wästfelt.  

På frågan om hur han ser på risken att Arbetsdomstolen inte hinner komma med ett besked innan nästa avtalsrörelse drar igång svarar han att Unionen hela tiden räknat med det.

– Den risken är mycket stor och därför är huvudingången att vi ska återta frågan till en intressefråga. Men innan vi vet hur det landar är det intressant att få frågan slutligt belyst. Det får ta den tid det tar.

Även Almega har uttryckt en vilja att lösa frågan om flexpension vid förhandlingsbordet.

– Även om Almega säger det ibland är det uppenbart att de inte tycker det, säger Martin Wästfelt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almega: ”Företagen bryter mot mbl på löpande band”

Arbetsgivarorganisationen Almega står fast vid sitt nya krav: att en stor del av Sveriges företag ska slippa mbl-förhandlingar med facket. Motiveringen är att dagens regler ändå inte följs.
Noa Söderberg Publicerad 23 januari 2025, kl 06:04
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företag bryter mot mbl på löpande band.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företagen bryter mot sin förhandlingsskyldighet på löpande band. Foto: Colourbox, Christine Olsson/TT

Hur fungerar medbestämmandet på dagens arbetsplatser? Stefan Koskinen svarar krasst.

– Företagen bryter mot mbl (medbestämmandelagen, reds. anm.) på löpande band. Det är ingen bra ordning.

I rollen som arbetsgivarpolitisk chef på Almega är Koskinen ofta synlig i samhällsdebatten. Tidigare har han lobbat för en inskränkning av strejkrätten och löneavtal utan konkreta siffror. Nu pratar han om ett nytt förslag: minskad förhandlingsskyldighet på arbetsplatser där det saknas fackklubb.

Kravet: Färre mbl-förhandlingar

Förslaget lades fram första gången i avtalsrörelsen 2023. Idén är att arbetsgivare bara ska behöva blanda in facket vid vissa typer av förändringar, som arbetsbrist, flytt eller omorganisation. Vid mindre förändringar ska det räcka att informera personerna som berörs, utan att blanda in facket. I alla fall när det saknas lokal klubb.

Förslaget väckte fackens vrede. Unionen skrev på sin hemsida att Almega vill ”runda facket” och ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De döpte förslaget till ”mbl light” och avfärdade det helt. Det fanns inte heller med i de kollektivavtal som sedermera tecknades.

Når inte fackets ombudsmän

Men kravet kommer finnas kvar på Almegas lista även i årets avtalsrörelse, berättar Stefan Koskinen. Motiveringen är att dagens regler inte fungerar. När det inte finns några lokalt fackligt förtroendevalda ska arbetsgivare i stället kontakta fackets centrala ombudsmän. Enligt Koskinen är det vanligt att företagen helt enkelt inte får tag på ombudsmännen.

– Det är ju helt omöjligt att Unionens avdelningsombudsmän ska hinna med det här. Det är ofta så att man får ett automatsvar eller över huvud taget inte får tag på en ombudsman. 

Därför undviker Almega att säga till alla sina klubblösa medlemsföretag att skicka in förhandlingsframställan vid löpande förändringar. 

– Unionen, och inget annat fack heller, skulle ha någon chans att uppfylla sin förhandlingsskyldighet då, säger Koskinen och fortsätter:

– För en tid sedan pratade jag med ett IT-företag som hade omkring 300 anställda. De sade att de inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, talar på en presskonferens.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till höger. Foto: Fredrik Persson/TT

”Unionen: Vår bild är att det funkar mycket bättre”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att den här frågan har blivit en ”käpphäst” för Almega. Han delar inte bilden av att mbl-processerna dras med så stora problem.

– Vår bild är att det funkar mycket bättre än det Almega försöker göra gällande. Där har vi gjort vissa partsgemensamma utredningar, som vi tycker visar att det funkar bättre. Men då vill inte Almega publicera dem, för det stämmer inte riktigt med deras retorik.

Däremot tycker han, precis som Stefan Koskinen, att modellen med lokalt medbestämmande bygger på att det finns lokala fackklubbar.

– Deras frustration gäller huvudsakligen när det inte finns fackliga förtroendevalda. Vårt svar på det är: 50 000 förtroendevalda.

Wästfelt syftar på ett kraftigt tillväxtmål som Unionen har satt upp. Ambitionen är att förbundet ska ha nästan dubbelt så många förtroendevalda år 2027. I dag finns det drygt 30 000.

”Arbetsgivaren har inte brutit mot några regler”

Martin Wästfelt vänder sig mot Almegas beskrivning av att arbetsgivare bryter mot mbl på löpande band.

–  Det håller inte vi med om. Om en arbetsgivare skickar en förhandlingsframställan – där vi inte har en lokal klubb – till ett regionkontor och vi inte har tid eller avstår, då har arbetsgivaren inte brutit mot några regler. Arbetsgivaren har fullgjort sin del av mbl.

– Om vi inte har tid är det inte ett brott mot mbl. Sedan är det dåligt utifrån det fackliga inflytandet om vi inte kan svara upp. Men även här tror jag att vi har lite olika uppfattningar.

Almega säger att det är vanligt att företagen har svårt att få tag på Unionens ombudsmän. Vad tänker du om det?

– Jag håller inte med om det. Men även om det vore så, så betyder inte det att man brutit mot någon skyldighet, om man har påkallat en förhandling. Då får man tolka det som att vi har avstått, om vi inte ens återkopplar.

Wästfelt är skeptisk Koskinens exempel – ett IT-företag med 300 anställda som inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

– Om det är ett problem så får man höra det. Jag blir förvånad om det är ett företag med så många anställda och det inte skulle ha kommit till min kännedom.

Växande individualism

Unionens svar på problemet är alltså fler förtroendevalda. Men enligt Almega kommer det inte gå. Samhället präglas av en växande individualism som facken inte rår på, säger Stefan Koskinen.

– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.

Detta är medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal. 

Almega

Arbetsgivarorganisation som samlar över 11 000 tjänsteföretag. Den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv och en av Unionens främsta motparter i avtalsrörelsen. Bildades 1992.