Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almega vill stoppa prövning i Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen (AD) ska över huvud taget inte pröva om Unionen och Sveriges Ingenjörer har rätt att strejka för flexpension. Det menar Almega i sitt svar till domstolen.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Almegas invändning till Arbetsdomstolen kan förhala avgörandet om rätten att strejka för flexpension. Lars Pehrson / SvD / TT

Under avtalsförhandlingarna i våras varslade Unionen och Sverige Ingenjörer om strejk för att tjänstemän inom Almegasektorn skulle få in rätten till flexpension i sina kollektivavtal. Almega hävdade dock att facken inte hade rätt att strejka eftersom flexpensionen är en utbyggnad av tjänstepensionen som regleras i ITP-avtalet, ett avtal som inte är uppsagt.

Arbetsdomstolen gav Almega rätt i ett så kallat ”interimistiskt beslut”, ett domstolsbeslut som gäller tills vidare. Unionen och Sveriges Ingenjörer vill dock driva kravet på flexpension även i avtalsrörelsen 2017 och har därför bett AD att avgöra huruvida facken har rätt att strejka för flexpensionen eller inte.

Läs mer: AD avgör strejkrätt om flexpension 

Den 26 augusti kom Almegas svar på fackens begäran, i vilket arbetsgivarorganisationen menar att AD inte ens bör pröva frågan om fredsplikt i pensionsfrågan. Det skriver Arbetet.

– Vi hävdar att det inte går att driva frågan i Arbetsdomstolen nu. Kollektivavtal är ju träffade, varslen om konflikt har dragits tillbaka, och AD kan inte pröva den teoretiska frågeställningen om eventuella varsel i framtiden skulle vara tillåtna eller inte, säger Almegas chefsjurist Jonas Stenmo, till Arbetet.

Invändningen grundar sig i att man inte får ta upp domstolars resurser för att pröva hypotetiska frågeställningar, såvida det inte finns ett så kallat fastställelseintresse – ett starkt intresse av att få klarhet i hur exempelvis ett kollektivavtal ska tolkas. Enligt Arbetet hänvisar Almega till domar från 1930- och 40-talen då Arbetsdomstolen sagt nej till att pröva hypotetiska scenarier.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, säger under måndagen att de ännu inte helt hunnit sätta sig in i Almegas svar. Han menar dock att de inte är förvånade och att Unionen tagit ”fastställelseintresset” i beaktande redan innan man lämnade in sin begäran till AD, men att man gjort en annan bedömning. Han flaggar dock för att det är en ovanlig tvist.

– Jag känner inte till att precis den här situationen har blivit prövad tidigare. Den här typen av intressefrågor blir nästan aldrig föremål för domstolsprövningar utan båda parter tycker i normala fall att det ska lösas i förhandlingar, säger Martin Wästfelt.  

På frågan om hur han ser på risken att Arbetsdomstolen inte hinner komma med ett besked innan nästa avtalsrörelse drar igång svarar han att Unionen hela tiden räknat med det.

– Den risken är mycket stor och därför är huvudingången att vi ska återta frågan till en intressefråga. Men innan vi vet hur det landar är det intressant att få frågan slutligt belyst. Det får ta den tid det tar.

Även Almega har uttryckt en vilja att lösa frågan om flexpension vid förhandlingsbordet.

– Även om Almega säger det ibland är det uppenbart att de inte tycker det, säger Martin Wästfelt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT och telekom klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

Artikeln uppdateras under dagen.

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.