Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Släkten har förtur till jobben

Den vanliga lappen på många arbetsplatser med devisen ”Din mamma jobbar inte här” är inte helt sann. På en genomsnittlig arbetsplats är 14 procent släkt med varandra, visar en ny studie från Umeå universitet.
Johanna Rovira Publicerad

Nepotism kan väcka ont blod, men är vanligare förekommande än vad man tror. Släktrekrytering förekommer i hela landet visar en ny studie av kulturgeograferna Kerstin Westin och Katarina Haugen. Resultaten baseras på registerdata över alla förvärvsarbetande i landet samt intervjuer med personalansvariga.

Vanligast är att syskon jobbar på samma ställe (4 procent ) eller att man har en partner som arbetskamrat  (3,5 procent). Nästan 3 procentenheter av relationerna är barn och föräldrar. Resultaten varierar mycket beroende på arbetsmarknadernas storlek. På mindre orter kan det vara nästan omöjligt för små företag att hitta personal som inte är släkt på något sätt. På företag med två till fyra anställda är släkttätheten 30 procent. Men även stora arbetsgivare på större orter rekryterar ofta från samma familjer.

Orsaken är, enligt forskarna, att det går snabbt, lätt och känns tryggt att rekrytera egna eller anställdas nära och kära. Många arbetsgivare vill också visa att de värnar om sina anställda och är stolta över att flera generationer funnits på företaget.

Synen på släktrekrytering har dock förändrats de senaste 10–20 åren – i dag är det mindre accepterat och vanligt än förr, visar studien. Men även arbetsgivare som ogillar tanken på att anställa familjemedlemmar, brukar se mellan fingrarna när det gäller sommarjobb.

Nackdelarna med nepotism är att företagen kan bli fast med fel kompetenser. Dessutom finns risk för att moralen sjunker - bara misstanken om förtur på grund av släktskap kan leda till misstro och osäkerhet bland övrig personal.  Många arbetsgivare bävar också för att det ska uppstå privata konflikter som påverkar arbetsmiljön.

Att vara anställd på grund av sina släktband är inte heller alltid en dans på rosor.  Förväntningar och krav  kan kännas orimligt höga, samtidigt som familjemedlemmen behöver hålla låg profil.

Nepotism kan i förlängningen också innebära att framförallt unga som saknar släktingar hos potentiella arbetsgivare har sämre möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden, anser forskarna.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.