Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vad varje blivande pensionär behöver veta

Som psykolog och psykoterapeut har Kerstin Hellström mött många som behöver stöd när de ska bli eller är pensionärer.
Anita Täpp Publicerad
Pärm med texten pensionsplan.
Planera dina dagar som pensionär i detalj - det är ett av Kerstin Hellströms bästa råd. Foto: Shutterstock

Livet förändras radikalt när man går i pension, och då är det lätt att få en kris, menar Kerstin Hellström.

Störst risk för att må dåligt löper den som jobbat så hårt att den inte har haft något intresse utanför jobbet, och när man upplever att ens arbete är hela ens identitet. Då kan pensioneringen kännas som något påtvingat, vilket kan leda till ett slags inre protest.

– Även om man vet att det ska ske så har man ingen lust att bli pensionär och då kan man hamna i ett ”väntläge” där man inte gör något inför pensioneringen, utan liksom bara väntar på att något ska hända.

Om man känner att man riskerar att hamna eller har hamnat i den situationen, är Kerstin Hellstrands handfasta råd:

  • Försök att inse att livet kommer att bli annorlunda och undersök möjligheten att kanske kunna gå ner i arbetstid en tid innan pensioneringen.
     
  • Gör en lista över vad du vill göra som pensionär. Tänk på att den inte behöver vara definitiv.
     
  • Skriv en lista på vilka du kan ta kontakt med som pensionär.
     
  • Fråga andra människor, gärna tidigare arbetskamrater, hur deras liv som pensionär fungerar och vad de kan tipsa om. Skaffa dig så mycket information som möjligt – på så vis tar du kontroll över situationen i stället för att den tar kontroll över dig.
     
  • När det snart är dags att gå i pension: ta fram listan och bestäm utifrån den hur dina dagar ska se ut framöver.

– Då ska man planera nästan fånigt mycket! Vilka radioprogram och tv-program man ska se, vilka vänner du ska ringa och vilka du ska träffa och göra vad med.

Men också den som länge har sett fram emot och planerat för pensioneringen kan behöva undersöka lite mer innan det är dags att gå i pension.

– Det gäller verkligen att planera för den här tiden i livet – och då är det också bra att få ner sina tankar på papper. Och att undersöka vad av det man vill som verkligen är möjligt att göra.

– Kanske har man tänkt umgås mycket mer med barnen och barnbarnen. Men det är ju inte säkert att de är lika intresserade av att man plötsligt ska bli en mycket större del av deras liv. Det gäller att ha sina planer förankrade, annars kan de bli till en stor besvikelse.

En situation som också kan ställa till stora problem är när båda parterna i ett förhållande blir pensionärer.

– Att man plötsligt kan umgås hela dagarna kan fungera jättebra men det kan också upplevas som en påtvingad relation. Kanske har den ena parten varit väldigt aktiv utanför jobbet, medan den andra inte har varit det och nu vill hänga med på olika saker. Vilket den som är aktiv kan tycka är jobbigt, eftersom den vill fortsätta med sina intressen och kontakter på samma sätt som tidigare.

Det viktigaste då, menar hon, är att båda förstår det problematiska i situationen och kan prata om det.

– Det gäller att kunna ge och ta från båda håll, annars kommer det att bli en relationskonflikt, säger Kerstin Hellström. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Emmelie får friskvårdsbidrag för hundträning på nya jobbet

Hundträning kan räknas som friskvård, men det är arbetsgivaren som bestämmer. Emmelie Tilly får friskvårdsbidrag för att träna sina hundar på nya jobbet, men fick nej hos sin tidigare arbetsgivare.
Katarina Markiewicz Publicerad 20 augusti 2026, kl 05:59
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket