Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vad varje blivande pensionär behöver veta

Som psykolog och psykoterapeut har Kerstin Hellström mött många som behöver stöd när de ska bli eller är pensionärer.
Anita Täpp Publicerad
Pärm med texten pensionsplan.
Planera dina dagar som pensionär i detalj - det är ett av Kerstin Hellströms bästa råd. Foto: Shutterstock

Livet förändras radikalt när man går i pension, och då är det lätt att få en kris, menar Kerstin Hellström.

Störst risk för att må dåligt löper den som jobbat så hårt att den inte har haft något intresse utanför jobbet, och när man upplever att ens arbete är hela ens identitet. Då kan pensioneringen kännas som något påtvingat, vilket kan leda till ett slags inre protest.

– Även om man vet att det ska ske så har man ingen lust att bli pensionär och då kan man hamna i ett ”väntläge” där man inte gör något inför pensioneringen, utan liksom bara väntar på att något ska hända.

Om man känner att man riskerar att hamna eller har hamnat i den situationen, är Kerstin Hellstrands handfasta råd:

  • Försök att inse att livet kommer att bli annorlunda och undersök möjligheten att kanske kunna gå ner i arbetstid en tid innan pensioneringen.
     
  • Gör en lista över vad du vill göra som pensionär. Tänk på att den inte behöver vara definitiv.
     
  • Skriv en lista på vilka du kan ta kontakt med som pensionär.
     
  • Fråga andra människor, gärna tidigare arbetskamrater, hur deras liv som pensionär fungerar och vad de kan tipsa om. Skaffa dig så mycket information som möjligt – på så vis tar du kontroll över situationen i stället för att den tar kontroll över dig.
     
  • När det snart är dags att gå i pension: ta fram listan och bestäm utifrån den hur dina dagar ska se ut framöver.

– Då ska man planera nästan fånigt mycket! Vilka radioprogram och tv-program man ska se, vilka vänner du ska ringa och vilka du ska träffa och göra vad med.

Men också den som länge har sett fram emot och planerat för pensioneringen kan behöva undersöka lite mer innan det är dags att gå i pension.

– Det gäller verkligen att planera för den här tiden i livet – och då är det också bra att få ner sina tankar på papper. Och att undersöka vad av det man vill som verkligen är möjligt att göra.

– Kanske har man tänkt umgås mycket mer med barnen och barnbarnen. Men det är ju inte säkert att de är lika intresserade av att man plötsligt ska bli en mycket större del av deras liv. Det gäller att ha sina planer förankrade, annars kan de bli till en stor besvikelse.

En situation som också kan ställa till stora problem är när båda parterna i ett förhållande blir pensionärer.

– Att man plötsligt kan umgås hela dagarna kan fungera jättebra men det kan också upplevas som en påtvingad relation. Kanske har den ena parten varit väldigt aktiv utanför jobbet, medan den andra inte har varit det och nu vill hänga med på olika saker. Vilket den som är aktiv kan tycka är jobbigt, eftersom den vill fortsätta med sina intressen och kontakter på samma sätt som tidigare.

Det viktigaste då, menar hon, är att båda förstår det problematiska i situationen och kan prata om det.

– Det gäller att kunna ge och ta från båda håll, annars kommer det att bli en relationskonflikt, säger Kerstin Hellström. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.